Publicerad 16 februari 2024 | Av Natalie Westermark
Investeringar innebär en risk. Produkter inom alternativa investeringar riktar sig endast till professionella investerare.
Du ingår i teamet för infrastruktur, vad är ert huvudsakliga uppdrag och just ditt uppdrag?
Teamets viktigaste uppdrag är att förvalta Storebrands investeringar i infrastruktur inom Storebrand Infrastructure Fund. Inom detta ansvarsområde ingår ett flertal olika uppgifter där genomförande av attraktiva investeringar i linje med fondens mandat är helt centralt. Dessutom lägger vi tid på uppgifter som är kopplade till uppföljning av investeringar och kunder, hållbarhet och fondadministration.
Inom teamet så har jag ett särskilt fokus på hållbarhet och kunddialoger. Alla i teamet är dock involverade i både investeringsmöjligheter och kundkontakt. I oktober förstärkte vi teamet med en investment manager, Dennis, som har en solid erfarenhet inom transaktioner. Storebrand har arbetat med infrastruktur sedan 2021 och utöver investeringar jobbar vi även med affärsutveckling. Det är oerhört spännande att vara med och utforma hur Storebrands verksamhet inom infrastruktur ska se ut under de kommande åren.
Vilka infrastrukturprojekt väljer ni att investera i och varför?
Vi investerar i infrastruktur med hållbarhetsfokus i Europa och Nordamerika och inom förvaltningen fokuserar vi på tre teman: "energy transition", "decarbonization" och "digitalization". Inom dessa teman ser vi till att erbjuda en god diversifierad exponering mot infrastruktur som bidrar direkt till eller harmonierar med utvecklingen mot nettonollutsläpp. Vi investerar med lång tidshorisont och det är helt avgörande att investeringarna som vi gör idag är robusta även i framtiden. Några konkreta exempel på sektorer som vi investerar i är förnybar energiproduktion, lagring, elektrisk transport, fjärrvärme och fibernätverk.
För att erhålla exponering mot de attraktiva egenskaperna hos infrastruktur som diversifiering, stabila kassaflöden och koppling till inflationen fokuserar vi på investeringar inom core/core+ segmentet. Det innebär att investeringarna normalt har låg till medelhög risk.
Hur blev du intresserad av just infrastruktur, var det tidigare arbeten som förde dig till det?
Jag skulle vilja säga att det var en kombination av tidigare arbeten och personlig motivation som väckte mitt intresse för infrastruktur. Tidigare roller med fokus på allokering och fondselektion gjorde att jag lärde mig om hur infrastruktur kan fungera som ett tillgångsslag under en period då de stora internationella institutionerna löpande ökade sina andelar i alternativa tillgångar där infrastruktur ingår. Jag blev riktigt intresserad av detta tillgångsslag när jag väl förstod vilken unik möjlighet investeringar i infrastruktur utgör när det gäller att rikta om långsiktigt privat kapital till de områden som är nödvändiga för att lyckas med energiomställningen.
Sedan jag inledde min karriär har det hänt enormt mycket inom hållbarhet, samtidigt som infrastruktur har fått fotfäste i institutionella portföljer, och jag ser det som en stor förmån att få arbeta med ett tillgångsslag som infrastruktur som har ett så viktigt uppdrag och starkt momentum. Jag blir mycket motiverad av att jobbet som vi gör varje dag handlar om något mer än bara god avkastning.
2023 var ett händelserikt år, hur påverkas infrastrukturinvesteringar av marknadens svängningar, inflation och höga räntor?
Intjäningen från investeringar i onoterad infrastruktur förväntas hålla sig relativt stabil även under perioder då övriga marknader och tillgångsslag präglas av osäkerhet och volatilitet. En viktig orsak till detta är att den underliggande efterfrågan när det gäller infrastruktur, som kan vara att exempelvis elektricitet eller internet efterfrågas, inte är beroende av konjunkturcykeln. Dessutom är priset ofta reglerat eller avtalsbundet under en lång period. Det innebär att man kan förvänta sig en stabil intjäning och stabila utdelningar även under svaga marknadsförhållanden. Detta har vi också sett i vår portfölj den senaste tiden.
De stora svängningarna i räntor i kombination med allmän osäkerhet på marknaderna har dock bidragit till lägre transaktionsaktivitet på marknaden för infrastruktur de senaste två åren. När räntorna stiger kraftigt påverkar det värdet av långsiktiga kassaflöden. Högre inflation ger samtidigt ökade framtida kassaflöden för infrastrukturinvesteringar med kassaflöden som är kopplade till inflationen. Efter en period av osäkerhet ser vi nu tecken på att transaktionsaktiviteten ökar och vi har en intressant pipeline av attraktiva investeringsmöjligheter.
Hur ser intresset ut för infrastruktur hos institutionella investerare? Och vilken anledning hör du ofta från de som inte har investerat?
Den globala marknaden för investeringar i infrastruktur har haft en enorm tillväxt under de senaste tio åren. Det totala förvaltade kapitalet för tillgångsslaget uppgår nu till omkring 1 000 miljarder dollar vilket tydligt bekräftar att investeringar i infrastruktur har fått fotfäste bland institutionella investerare. Även om de senaste årens marknadsförhållanden har bidragit till att dämpa tillväxten något så väntas tillgångsslaget visa upp en god tillväxt även under de kommande åren.
Här på vår hemmamarknad har de flesta av de största investerarna placerat en del av sitt kapital i infrastruktur men för många är tillgångsslaget fortfarande relativt nytt. I en nordisk kontext var danska investerare tidigt ute med att investera i infrastruktur.
Vi märker att kombinationen av de finansiella och diversifierande egenskaperna hos infrastruktur, samt möjligheten att bidra direkt till en hållbar utveckling, ses som något positivt hos investerarna. Och fler och fler investeringsmandat öppnar upp för att kunna investera i infrastruktur.
Ann-Marie Kulvik, Jo Gullhaugen och Dennis Brix Reichhardt i Storebrand Asset Managements Infrastructure team.
För att nå nettonollutsläpp 2050 krävs det enormt mycket kapital. Hur kan investeringar i infrastrukturprojekt bidra till detta?
För att kunna minska de globala utsläppen till nettonollnivå innan 2050 krävs en enorm omställning när det gäller hur vi producerar, transporterar och konsumerar energi utöver betydande förändringar av våra beteendemönster. Den här omställningen kräver stora investeringar i utbyggnad och anpassning av infrastruktur.
Enligt rapporten "Energy Transition Investment Trends 2023" från BNEF1 krävs det årliga investeringar om över 4 000 miljarder dollar i "energiomställning2" fram till 2030 för att vi ska kunna nå målsättningen om nettonollutsläpp till 2050. Detta innebär en tredubbling jämfört med de årliga investeringarna under 2022 och under perioderna 2030-2040 samt 2040-2050 måste de årliga investeringarna sedan öka med motsvarande fem respektive sex gånger jämfört med 2022 års nivå. Bland de många olika sektorer som omfattas kommer investeringar i förnybar energi, kraftöverföring och elektrisk transport utgöra de största investeringsområdena under perioden fram till 2030. Detta är några av de huvudområden som vi fokuserar på i Storebrand Infrastructure Fund.
Vilka utmaningar finns när det gäller att investera i infrastruktur och är det några projekt ni avstår ifrån och varför i så fall?
Även om vi har möjlighet att via vårt mandat investera inom ett flertal viktiga områden som behövs för att klara av energiomställningen så finns det investeringar och sektorer som hamnar utanför detta mandat, huvudsakligen beroende på risk- eller hållbarhetsfaktorer. Ofta beror det helt enkelt på att investeringen har för hög risknivå, exempelvis ett projekt i en mycket tidig utvecklingsfas, medan det i andra fall beror på viktiga riskfaktorer i själva analysen. Vi är exempelvis extra noggranna när vi utvärderar investeringar i solenergi. Då regionen som står för cirka 45% av världens produktion av polykisel till solpaneler kännetecknas av omfattande tvångsarbete kan man som investerare riskera att medverka till detta tvångsarbete.
Detta visar hur viktigt det är att erhålla tillräcklig dokumentation om leverantörskedjan eller garantier för hur panelen har producerats och vi investerar endast i solenergi om vi kan känna oss tillräckligt säkra på att investeringen är i linje med vårt mandat. Detta understryker hur viktigt det är att säkerställa att alla delar i processen genomförs på ett hållbart och försvarbart sätt och att man inte får stirra sig blind på «impact»-aspekten i investeringen, vilket är en viktig del i vår riskanalys.
Är det många aktörer som jobbar med infrastrukturprodukter för professionella investerare och hur skiljer sig produkterna åt?
På global nivå är det många aktörer som erbjuder infrastrukturfonder och de återfinns hos såväl dedikerade infrastrukturförvaltare som förvaltare med ett brett produktutbud. I Norden är det här segmentet betydligt mindre men det finns flera seriösa aktörer som fokuserar på detta tillgångsslag.
Den största skillnaden mellan de olika förvaltarna är nog risk- och avkastningsprofilen för deras respektive produkter men det finns även skillnader när det gäller vilka sektorer och geografiska regioner som de fokuserar på. Aktörer som har en högre risknivå kommer att ha en högre exponering mot utvecklingsrisk i olika projekt, pris- och volymrisk eller exponering mot framtida tillväxt. En del fokuserar på nordiska investeringar och andra har ett globalt fokus. Vi på Storebrand fokuserar på att erbjuda exponering mot de finansiella egenskaper som är unika för infrastruktur och som gör att infrastruktur kan bidra till diversifieringen i en investeringsportfölj. Dessa egenskaper är starkast inom core/core+ segmentet och blir svagare desto högre upp man kommer på riskskalan.
Om vi blickar framåt mot resten av 2024, har du några spännande projekt på gång?
Vi är inne i en väldigt spännande period för Storebrand Infrastruktur. Vi jobbar hela tiden med att göra attraktiva investeringar i vår första fond, Storebrand Infrastructure Fund, och vi hoppas på att kunna genomföra fler goda investeringar under året. Den kraftiga ränteuppgången under de senaste åren gjorde att 2023 blev ett utmanande/svagt år för transaktionsmarknaden men vi ser positiva tendenser. Vi får information om fler intressanta möjligheter än tidigare via såväl vårt samarbete med AIP som andra potentiella partners.
Samtidigt som vår första fond blir alltmer fullinvesterad gör vi oss redo för att lansera nästa fond, Storebrand Infrastructure Fund II (SIF II). SIF II kommer till stor del att vara en efterföljare till den första fonden med fokus på hållbarhetsinriktade investeringar i infrastruktur inom core/core+ segmentet. Vi arbetar mycket med planeringen och ser fram emot att göra en roadshow med produkten senare i år.
1) Bloomberg New Energy Finance
2 ) Inkluderar även investeringar i elnät
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Framtida avkastning kommer bland annat att bero på marknadsutvecklingen, förvaltarens kompetens, fondens riskprofil och förvaltningsavgifter. Avkastningen kan bli negativ till följd av kursförluster. Det finns risk förknippad med investeringar i fonden på grund av marknadsrörelser, valutautveckling, räntor, ekonomiska förhållanden, bransch- och företagsspecifika förhållanden. Informationen i denna presentation är inte riktad till investerare eller marknader där sådan marknadsföring skulle vara förbjuden och är endast avsedd för professionella investerare. Innan du investerar rekommenderas potentiella investerare att bekanta sig med fondens prospekt, som innehåller ytterligare information om fondens egenskaper och kostnader. Informationen är inte utformad för användning i någon jurisdiktion eller plats (inklusive USA) där publicering eller tillgänglighet av informationen skulle strida mot lokala lagar eller förordningar. Storebrand Alternative Investments S.A. SICAV-RAIF - Storebrand Infrastructure Fund kan avsluta åtgärder för marknadsföring enligt gränsöverskridande distributionsdirektiv. Investerares rätt att klaga görs tillgängliga för investerare i enlighet med vår policy och förfarande för hantering av klagomål. Besök www.storebrand.com/sam eller kontakta din kundansvarig för mer information.