Publicerad 25 mars 2024 | Av Natalie Westermark
Du arbetar i hållbarhetsteamet på Storebrand Asset Management som Head of Climate and Environment, hur ser en arbetsdag ut för dig?
Min arbetsdag präglas av stor variation och inga dagar är likadana. Jag jobbar med alltifrån att utveckla policyer till att hålla dialoger med bolag och myndigheter. Ett område som jag lägger mycket tid på är samarbeten med andra investerare inom olika initiativ som exempelvis Climate Action 100+ där Storebrand har en ledande roll. Den globala finansbranschen har samlat sig kring målsättningen att nå nettonollutsläpp till 2050. Det effektivaste sättet att nå dit är om kapitalmarknaden kan enas om en gemensam riktning och det gör att samarbete är helt avgörande.
Vad inspirerade dig en gång i tiden till att vilja jobba med frågor inom klimat och miljö?
Jag började att jobba med miljöfrågor under 2003 och mitt intresse för området väcktes under mina universitetsstudier. Sedan dess har situationen blivit mer allvarlig. Världens länder står inför både en klimatkris och en naturkris och tiden börjar bli knapp. Samtidigt har det nog aldrig varit mer felaktigt att tro att det är för sent att göra något och det känns mer rätt än någonsin tidigare att jobba med klimat och miljö.
En stor fråga, men om du var tvungen att kort skulle beskriva läget för världens klimat och miljö och hur det förändrats de senaste decennierna vad skulle du lyfta då?
Jorden har blivit varmare och konsekvenserna av detta märks av överallt. FN har visat att klimatförändringarna har inneburit mer extremväder och framöver kommer vi att drabbas oftare och hårdare av värmeböljor, orkaner, översvämningar och torka. Dåliga skördar, bakteriella farsoter och stigande havsnivåer kan inte ignoreras längre och det är sårbara samhällen som historiskt har bidragit med minst utsläpp som utsätts för de värsta negativa konsekvenserna.
Dessutom lyfter FN fram att vi är mitt inne i en naturkris med risk för att en miljon arter kan komma att utrotas om vi inte lyckas rädda ekosystemen som de bor i*. Vi har redan minskat världens djurbestånd med 69% sedan 1970 och nedgången fortsätter i allt snabbare takt**, vilket gör att man brukar beskriva dagens snabba förluster av värdefull natur som «den sjätte massutrotningen».
Ditt arbete är att titta på finansiella risker kopplat till naturrisker. Kan du förklara hur dessa hänger ihop och varför till exempel biologisk mångfald är avgörande för en möjlig fortsatt produktion och tillväxt i världen?
Naturen bidrar med lång rad tillgångar som ekonomin bygger på. Exempel på sådana naturtillgångar eller ekosystemtjänster som de kallas på fackspråk är pollinering, begränsning av effekterna vid översvämningar, lagring av koldioxid och rening av vatten, luft och jord.
Värdet av naturtillgångarna har uppskattats till 120-145 tusen miljarder dollar årligen eller med andra ord över en och en halv gånger den globala bruttonationalprodukten. World Economic Forum uppskattar att hälften av den globala bruttonationalprodukten är antingen i hög grad eller till viss del beroende av naturen och de tjänster som den levererar. Samtidigt bidrar många sektorer till ytterligare förluster av natur. Om naturen ska kunna fortsätta att leverera tillgångar till ekonomin krävs det att man inte utnyttjar naturen bortom dess bristningsgränser.
Hela världens miljö och de siffror som du presenterat är enorma frågor att hantera och lösa för samhället, näringsliv och individ. Hur arbetar man som kapitalförvaltare för att förändra och påverka inom detta område?
När det gäller naturen har det hittills varit utmanande för branschen att analysera och hantera dessa risker på ett förnuftigt sätt. Huvudorsaken till detta är att det saknas information på bolagsnivå. Därför var det extremt viktigt för oss att vara på plats i Montreal under COP 15 och säkerställa att det nya avtalet lyfter fram förbättrad bolagsrapportering. Det nya avtalet uppmanar myndigheter att säkerställa att bolag rapporterar sin påverkan och sitt beroende av naturen och vi ser redan att detta börjar konkretiseras i form av ny reglering i flera jurisdiktioner inklusive EU genom CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). Denna information kommer att ge oss bättre förutsättningar att hantera risken och flytta kapital bort från bolag som bidrar till att ödelägga natur.
Och utan data - vad gör man då?
I brist på data har vi hittills arbetat med att utgå ifrån den information som vi faktiskt har. För det första vet vi vilka faktorer som driver på förlusten av naturtillgångar. Enligt FN är förstörda livsmiljöer den största orsaken bakom förlusten av biologisk mångfald. Ett exempel på detta är när vi konverterar skog till att producera mat. För det andra vet vi vilka ekosystem som är mest värdefulla när det gäller biodiversitet. Ett sådant ekosystem är regnskogen. Även om regnskogen bara täcker 6 procent av jordens yta bor hälften av världens alla arter här. Och det är en konservativ uppskattning: En del estimat räknar med att hela 80 procent av alla enskilda arter som lever ovan jord återfinns i regnskogen.
Med denna information som utgångspunkt har vi lagt ned mycket tid på att förhindra att vi investerar i bolag som bidrar till avskogning. En kombination av tillgänglig bolagsdata och satellitbilder har gjort det möjligt för oss att identifiera de bolag i våra portföljer som kan vara kopplade till dessa förbrytelser. Det är alltifrån bolag som producerar soja i Brasilien till norska uppfödare som använder soja från Brasilien till sina laxodlingar. Vi uppmanar dessa bolag att de ska säkerställa full spårbarhet och ta fram dokumentation som visar att de inte har bidragit till avskogning i något led av sin produktionskedja.
Man har ju länge diskuterat just behovet av data inom hållbarhet, att utan rapportering på plats kan man inte agera fullt ut. Vad svarar du på detta, och vad är generellt det mest utmanande inom ditt arbetsområde?
Data är en grundförutsättning för god riskhantering. Utan gedigen information har vi inte möjlighet att jämföra bolag inom en viss sektor. Samtidigt kan bristen på data också användas som en ursäkt för att inte agera eller genomföra åtgärder. Ibland behöver man inte mer data/perfekt data utan snarare rätt typ av information för att kunna ta de viktiga besluten.
Och vad kan och bör en institutionell investerare tänka på inför sina investeringar kopplat till klimat- och miljöfrågor?
För det första är det viktigt att förstå exponeringen och identifiera risker och möjligheter. Det har skett en enorm utveckling inom det här området under de senaste åren, både när det gäller utveckling av ramverk som TNFD (Task-Force on Nature-related Disclosures) men också i form av data. Den så kallade LEAP-metoden är av central betydelse inom TNFD-ramverket och fungerar som en vägledning och riktlinjer för hur verksamheter bör arbeta metodiskt med identifiering, utvärdering och rapportering av naturrelaterade risker. Förkortningen LEAP står för:
– Locate: identifiera/lokalisera verksamhetens gränssnitt gentemot naturen
– Evaluate: utvärdera verksamhetens beroende av och påverkan på naturen,
– Assess: bedömning av verksamhetens risker och möjligheter, och
– Prepare: förberdelse inför hantering av naturrelaterade risker och rapporter
När jag hör de hisnande siffror du nämner om förändringar som skett inom klimat och miljö, känns det stressande och överväldigande för det är stora värdsliga frågor och enorma problem vi måste ta itu med som samhälle. Men det låter också hoppingivande för att det finns lösningar. Hur hittar du energi för att fortsätta driva och uppmärksamma dessa viktiga frågor?
Jag tycker att det är fullt naturligt att känna sig dyster till mods när man läser FNs förutsägelser om jordens framtid. Samtidigt gäller det att balansera pessimism med optimism. Vi jobbar inom en sektor som är helt central i omställningen och kapitalmarknaden spelar en avgörande roll i övergången till ett grönare samhälle. Jag blir mycket motiverad av att jobba inom en sektor och en institutionell aktör som har visat att vi kan genomföra mycket och framför allt när vi får med oss hela den bredd som finns hos finansiella institutioner.
Du har nyligen talat på ett stort investerarevent här i Stockholm, Risk & Return, vad mer för intressanta uppdrag och projekt har du framför dig, är det någon särskild klimat- och miljöfråga som är extra aktuell?
Vi är involverade i arbetet med, och presentationen av ett dokument tillsammans med Finance for Biodiversity och 170 andra finansiella institutioner, i vilket vi kommer att uppmuntra myndigheter om vilka politiska styrmedel som behövs för att vi ska kunna styra kapitalströmmar bort från de bolag som förstör naturen. Politiken är helt avgörande om finanssektorn ska kunna spela sin roll i omställningen.
*) IPBES Global Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services