Publicerad 15 mars 2025 | Av Natalie Westermark
Du arbetar som chef för det svenska ränteteamet, hur har senaste tidens arbete sett ut med tanke på räntesänkningarna vi har haft?
Det har varit en mycket spännande och intressant period i räntemarknaden den senaste tiden. Förra året så kom räntesänkningarna igång globalt och vi såg mot slutet av året en liten lättnad för svenska hushåll och företag när korta räntor kom ner. Vi hade förväntat oss denna utveckling och låg väl positionerade för detta. Givet Trumps vinst i presidentvalet i USA så kom dock nedgången i räntor av sig och året slutade med en ganska kraftig ränteuppgång som även fortsatte in i 2025, där senaste tidens utspel om ökade försvarssatsningar i Tyskland har satt ytterligare fart upp på räntorna. En spännande tid minst sagt att vara ränteförvaltare.
Kan du berätta lite om ditt team, ni har era specifika områden inom ränteförvaltningen?
Mitt team är sammansatt av personer med olika bakgrund och kompetenser där vi komplimenterar varandra väl i de portföljer som vi förvaltar. Vi förvaltar ju en bred palett av ränteprodukter som spänner sig över allt från statsobligationer till high yield obligationer. Detta gör att teamet har den bredd som krävs för att förvalta dessa olika delar av räntemarknaden. Kompetensen finns därmed både kring hur man hanterar duration i olika marknadslägen, hur man analyserar och förvaltar kreditobligationer samt hur man hanterar likviditet på ett effektivt sätt.
Jag tänker att vi dyker direkt in på gröna obligationer, med bakgrunden att ni var först i Sverige att starta en grön obligationsfond. Storebrand Grön Obligation firar 10 år nu i mars. Varför startade man fonden 2015?
Storebrand Grön Obligation startades 2015 för att vi då ansåg att marknaden var mogen för en produkt som enbart fokuserade på att investera i hållbara obligationer. Vi såg framför oss att marknaden för gröna obligationer skulle växa och vi kände att vi kunde skapa en produkt som var attraktiv både ur ett risk- och avkastningsperspektiv. Samtidigt som vi även under åren fram till 2015 hade varit med och påverkat de principer som ligger till grund för att skapa de gröna ramverk som bygger upp de gröna obligationerna. Timingen var även bra då Parisavtalet beslutades under slutet av 2015 och fokus på omställning var stor, både hos politiker och företag.
Vad är en grön obligation, och vem ställer ut dessa?
En grön obligation definieras som en obligation där emissionslikviden används för att finansiera eller refinansiera projekt med positiva miljöeffekter. Gröna obligationer emitteras av en bredd av emittenter som stater, kommuner, finansiella institutioner och företag. För att klassificeras som en grön obligation bör emissionen följa Green Bond Principles (GBP), som är ett globalt ramverk skapat av ICMA (International Capital Market Association). GBP innehåller fyra grundläggande kriterier:
- Användning av kapitalet – Finansiering av gröna projekt
- Process för projektutvärdering och urval – Hur emittenten väljer ut projekten
- Hantering av kapitalet – Säkerställer att medlen används rätt
- Rapportering – Transparens och uppföljning av miljöeffekter
Vilka projekt kan man då vara med att finansiera genom att investera i en grön obligationsfond?
Gröna projekt kan vara investeringar som bidrar till hållbara mål som till exempel förnybar energi, energieffektivisering, hållbara byggnader eller vatten och avloppshantering. Det kan då vara en kommun som bygger om sitt vattenreningsverk och tar upp finansiering av detta eller ett fastighetsbolag som lånar för att förbättra energieffektiviteten i ett fastighetsbestånd.
När gröna obligationer lanserades sågs det som en nyckel i omställningen. Har instrumentet fortfarande en lika upphöjd position? Och skiljer sig det mellan länder till exempel i Norden och i Europa?
För oss som ränteinvesterare är gröna obligationer fortsatt ett mycket bra instrument för att skapa omställning. Givet att marknaden för gröna obligationer och hållbarhetslänkade obligationer också växer stadigt, inte minst i Europa och Norden, så är intresset fortsatt stort för tillgångsslaget. Den kraftiga tillväxten visar att stora delar av näringslivet förblir engagerade i omställningen.
Vi kan se en något oroande trend att det i USA, med växande polarisering och en 'anti-woke' rörelse, är en minskad efterfrågan och en större försiktighet sedan Trump vann.
Vad ser du för utmaningar framöver?
En stor del av obligationsmarknaden handlar om refinansiering av befintliga tillgångar snarare än att direkt finansiera nya gröna projekt. För att den hållbara marknaden ska växa krävs att en större andel av kapitalflödena riktas mot nya gröna investeringar istället för att enbart ”grönmåla” befintliga tillgångar.
Utmaningen ligger i att skapa incitament för företag att omvandla sina bruna tillgångar till gröna. Hitta strukturer där refinansiering bidrar till verklig omställning. Säkerställa att gröna obligationer har ett additionellt värde, dvs. att de leder till faktisk utsläppsminskning och inte bara ersätter tidigare finansiering. För att åstadkomma detta krävs det hög kompetens kring dessa frågor och jag ser att vi i vårt team tillsammans med Storebrands hållbarhetsteam kommer kunna vända denna utmaning till något positivt.
Vilka kunder är det framför allt som efterfrågar de gröna obligationerna, skiljer det sig mellan institutionella kunder och privatsparare? Och säljs fonden då primärt utifrån sin kredit- och ränterisk med hållbarhetsfaktorn som ett positivt ”by the way”, eller efterfrågas den på grund av sina hållbara öronmärkta mål?
Vår gröna obligationsfond har en riskprofil som ligger i mitten av våra ”byggklossar” till räntefonder. Detta betyder att den har en medellång duration samt ganska jämnt spridd fördelning mellan AA och BBB ratade företagsobligationer. När det kommer till vilka kunder som köper produkten så är det alltifrån de investerare som letar efter en artikel 9 räntefond med hög hållbarhetsnivå till de som vill ha just en räntefond med medellång duration. Fonden har de senaste 3 åren presterat väl i sin Morningstar kategori* och vi hanterar och utvärderar fonden på samma sätt som vi skulle göra en artikel 8 räntefond.
Hur har hållbara obligationsmarknaden utvecklats, är det andra typer av projekt man finansierar idag 2025 jämfört med 2015?
Den hållbara obligationsmarknaden har utvecklats från att primärt finansiera klassiska gröna projekt till att omfatta bredare hållbarhetsinitiativ och nya instrument som Sustainability Linked Bonds (SLB). För SLB är räntan prestationsbaserad och varierar beroende på emittentens förmåga att uppfylla förutbestämda ESG-mål. Men SLB har sedan lanseringen 2019 tappat lite i popularitet på grund av otydliga mål och brist på skarpa ekonomiska incitament. Detta har dock förbättrats för varje år och vi ser att intresset för SLB kan komma att öka framöver.
Samtidigt har vi sett en utveckling där fler typer av projekt nu inkluderas under "gröna investeringar", vilket visar på en mognande marknad där kapitalet styrs mot en bredare hållbarhetsagenda. Det har varit väldigt spännande under dessa 10 år att vara delaktig och följa den gröna obliationsmarknaden. Och det ska bli mycket spännande att fortsatt vara med och utforma den framåt.
*) I sin Morningstar-kategori, “Ränte SEK obligationer Mix”, placerar sig Storebrand Grön Obligation på topp 5 sett till avkastning på tre år rullande (per den 2025-02-17). Fonden Storebrand Grön Obligation har de senaste fem åren (2019-12-31—2024-12-31) avkastat 6,02 % och under samma period har fondens jämförelseindex avkastat 2,77 %. Avkastning i svenska kronor, utan hänsyn till inflation. Fondens jämförelseindex är OMRX Mortgage Bond All.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida utveckling. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet. På storebrandfonder.se hittar du faktablad och informationsbroschyrer. Fonden har tillstånd att placera över 35 procent av fondförmögenheten i skuldförbindelser utgivna eller garanterade av en stat eller en kommun inom EES. Alla våra fonder förvaltas enligt en hållbarhetsstrategi som bygger på metoderna Välja in, Välja bort och Påverka, för mer information se storebrandfonder.se/hallbarhet.