Publicerad 10 oktober 2022 | Av Natalie Westermark
I början av året tog du över som chef för det svenska ränteteamet, och ni växte och välkomnade samtidigt nya kollegor, kan du berätta lite om din roll och ditt teams arbete.
På pappret handlar rollen om att vara ytterst ansvarig för de pengar som vi förvaltar i de fem fonder vi har och de diskretionära mandaten, men i praktiken tycker jag att det handlar om att skapa en miljö där alla i teamet känner gemensamt ansvar för de beslut och positioner som vi tar. Att uppmuntra alla i teamet att fatta beslut som inte alltid är lätta och att även våga ha fel utan att stigmatisera ser jag som de viktigaste faktorerna för en bra förvaltning över tid - men även generellt i livet.
När väcktes ditt intresse för finans och kapitalförvaltning?
Jag ville egentligen bli journalist som liten eftersom jag alltid varit intresserad av samhällsfrågor och av att lösa problem. Men jag hade en fallenhet för matematik så när det blev dags att söka till universitetet valde jag Teknisk Fysik på KTH, mest för att få en bred utbildning men med fokus på matematik och problemlösning. Jag och en kursare övertalade varandra att söka Handelshögskolan och göra den utbildningen samtidigt och det var nog där mitt intresse för finans började. Jag fick sedan jobb under somrarna på både en bank och hedgefond och man kan nog säga att jag var 'hooked' när jag fick första Bloomberg terminalen.
I det ränteläge vi hamnat i nu gör att du och dina kollegor får fler frågor än vanligt. Kan du på ett någorlunda enkelt sätt förklara varför vi hamnat där vi är idag med de ränteökningar som Riksbanken tvingas göra.
Svaret är egentligen väldigt enkelt och det stavas inflation. Riksbanken har ett inflationsmål och så länge inflationen är långt över deras satta mål på 2% så kommer de göra allt i deras makt för att få ner inflationen dit igen. Varför inflationen i sin tur är så hög nu beror på flera faktorer men främsta anledningen är de höga energipriserna vi sett.
När man mäter inflation så tittar man på prisförändringen på ett antal varor men tre av de största delarna av inflationen är boende, livsmedel och transport och alla dessa påverkas av ökade energikostnader. Tyvärr så är just energisituationen i Europa svår för stunden men den är tyvärr inget som Riksbanken kan lösa med räntehöjningar. Hade de kunnat starta med höjningarna lite tidigare, absolut, och då hade de kanske inte behövt höja lika snabbt. Utifrån situationen tror jag dock de ändå hade behövt höja lika mycket som de nu gjort, men det hade varit över lite längre tid och kanske inte lika dramatiskt.
Vad är egentligen ett "normalt" ränteläge skulle du säga, som man får komma att räkna med?
Uttrycket normalt blir ett väldigt svårt begrepp när det kommer till ränta. Reporäntan i Sverige har egentligen fallit stadigt sedan räntan var på 500% under 1992 för att bottna kring 2016 på -0.5%. Historiska värden kan därmed vara svåra att använda för att diskutera vad som skall anses vara normalt framöver. Det man får titta på istället blir hur ekonomin svarar på de höjningar som nu prisas in. Givet ett kraftigt fall i konsumentförtroende redan kring dessa nivåer som nu förväntas så tror jag vi närmar oss det som skall anses vara "normalt" ett tag framöver.
Vi har en skenande inflation, och Riksbanken använder räntan för att stävja inflationen, finns det andra verktyg att tillgå?
Eftersom jag inte tror att man kan höja så mycket mer utan att dämpa efterfrågan alltför mycket så tror jag att Riksbanken står inför ett dilemma. De är själva måna om att framstå som att de har kontroll på situationen men samtidigt så tror jag att det är främst energipriserna som skapar den inflation vi nu ser. Därför så tror jag att det ligger mer på den kommande svenska regeringen, utländska regeringar samt en mild och blåsig vinter som kan stävja inflationen.
Hur är det att arbeta i en marknad där det händer så mycket och med tvära kast? Är det svårare att vara ränteförvaltare i det här klimatet?
Vi har precis kommit från en lång period med låga och negativa räntor och om något skulle jag säga att det nästan varit svårare att hantera. Det vi investerar i är ränta så om den inte existerar blir det svårt att hitta bra saker att investera i. När jag började på Storebrand för 11 år sedan så sa vi om avkastningen i vår korträntefond att "en punkt om dagen är bra för magen", vi är inte där riktigt än men snart så.
Vad skulle du säga är det svåraste eller mest utmanande med att vara ränteförvaltare? Och vad är det roligaste?
Det mest utmanande och kanske det roligaste är just att marknaden alltid förändras så ingen dag är den andra lik. Man kommer till jobbet och har egentligen ingen aning om vad som kan hända. För många hade det kanske varit väldigt påfrestande, och det är det ju från tid till annan, men det vägs till råga upp av hur kul det ändå är att hela tiden utmanas att försöka analysera de obligationer vi faktiskt investerar i.
Om man tittar på hållbarhet, hur kommer det in i era investeringsstrategier för ränteprodukter?
Vi var en av de första kapitalförvaltare som investerade i gröna obligationer och var även väldigt tidiga, om inte den tidigaste, på att starta en grön obligationsfond. De gröna obligationerna köper vi dock för alla våra fonder och mandat så det är verkligen inte uteslutande i den gröna obligationsfonden. Detta har varit en av de största fördelarna med just gröna obligationer att investerare kan investera i dem med samma finansiella profil som bruna obligationer, men ändå främja en mer hållbar utveckling.
Du och teamet har fått utmärkelsen Morningstars Award för bästa räntehus 2019, 2020 och 2022. 2021 vann Storebrand bästa Best Fund House Overall. Vad skulle du säga är de främsta faktorerna bakom er framgång?
Vi har hela tiden eftersträvat att våra fonder skall vara enkla att förstå, konservativa i sitt risktagande samt förutsägbara i sin avkastning. Detta har gällt sedan fonderna startades och varje ny fond har kommit till för att vi ansett att det behövts i den palett av fonder vi redan förvaltade.
Att varje fond sedan fokuserar på att maximera avkastningen inom den typ av riskklass som den tillhör skapar därmed ett fondutbud med väldigt diversifierade fonder som komplimenterar varandra väl. Att vi vinner dessa priser år efter år betyder väl också att vi har ett bra sätt att klämma ut lite mer ränta ur marknaden än våra konkurrenter.
Jag avslutar med den frågan alla ställer sig just nu, hur högt kan man räkna med att räntan kommer att höjas tror du, vad är ett troligt framtidsscenario om ett år och varför?
För reporäntan så tror jag att en nivå mellan 2.5 och 3% är en nivå som historiskt sett inte är så hög men som nu känns som tillräckligt åtstramande. Det kanske inte är nog för att få ner inflationen men det kommer vara nog för att Riksbanken inte ska kunna höja så mycket mer. Detta skulle vara ca 0.5-1% högre än toppen 2011 och leda till rörliga boräntor efter ränterabatt på lite över 4%.
Riksbanken själva kommit fram till att 1% höjning av räntan dämpar konsumtionen dubbelt så mycket som för 15 år sedan givet högre genomsnittlig skuldkvot. Den enskilt största faktorn som påverkar blir såklart energipriserna. Kommer dessa ner så finns det möjligheter att räntan inte kommer komma upp lika mycket.
Foto: Fredrik Hjerling
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida utveckling. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet. På storebrandfonder.se hittar du faktablad och informationsbroschyrer. Fonden har tillstånd att placera över 35 procent av fondförmögenheten i skuldförbindelser utgivna av den svenska staten. Alla våra fonder förvaltas enligt en hållbarhetsstrategi som bygger på metoderna Välja in, Välja bort och Påverka, för mer information se storebrandfonder.se/hallbarhet.