Publicerad 8 Juni 2022 | Av Natalie Westermark
Du är ansvarig för infrastrukturinvesteringar inom Storebrand Asset Management. Kan du berätta lite om vad ditt arbete innebär?
Infrastrukturteamets arbete är väldigt varierat. Det är en kombination av spännande hållbara direktinvesteringar i infrastruktur tillsammans med våra strategiska partners och kontakter med våra kunder. Vi lägger vi mycket tid på att utbilda investerare i tillgångsslaget eftersom det är ett nytt område för många.
Hur kommer det sig att du arbetar med just infrastruktur, hur ledde vägen dig dit du är idag?
Jag har jobbat med olika former av alternativa investeringar under stora delar av min karriär. Under de senaste åtta åren har jag framför allt fokuserat på realinvesteringar som fastigheter och infrastruktur. Tidigare har jag bland annat varit förvaltare på Storebrands internationella private equity-team (numera Cubera).
Då möjligheten att vara med om att bygga upp Storebrands satsning på hållbar infrastruktur dök upp, var det mycket frestande att komma ”hem” till Storebrand igen efter en period utanför koncernen. Att få arbeta tillsammans med kompetenta kollegor och strategiska partners med stora, samhällskritiska investeringar som bidrar till FNs hållbarhetsmål är enligt mig både meningsfullt och mycket motiverande.
Vad investerar Storebrand Asset Management i för infrastrukturprojekt och är det något som ni inte investerar i?
Infrastruktur är ett brett tillgångsslag och jag blir ofta överraskad över vad enskilda förvaltare definierar som infrastruktur. Vi investerar i så kallad core infrastructure för att få så renodlad exponering mot de attraktiva egenskaper som tillgångsslaget erbjuder. Aktuella sektorer är exempelvis förnybar energi, elektrisk transport och telecom. Genom att hålla oss inom core-segmentet undviker vi de mest riskabla investeringarna och fokuserar på investeringar som genererar stabila och förutsägbara kassaflöden över tid. Hittills har vi investerat i elektriska tåg, fjärrvärmenät, landbaserad vindkraft och vindkraft till havs.
Vi lägger mycket tid på att säkerställa att portföljen skall bidra positivt till FNs hållbarhetsmål och målen som följer av Parisavtalet.
Vilka hållbarhetskrav ställer ni på investeringarna? Och hur ser de kraven ut från kunderna?
Alla investeringar som vi gör ska naturligtvis följa Storebrands hållbarhetspolicy. Dessutom ska fondens portfölj ge ett tydligt positivt bidrag till FNs hållbarhetsmål. Alla investeringar som genomförs går igenom omfattande ESG-utvärderingar och en grundlig ESG-due diligence som utförs av en extern specialist. Vi använder oss av ett fast ramverk som består av 43 ESG-riskfaktorer som analyseras innan vi investerar och som sedan följs upp löpande i efterhand.
Vi märker att kunderna också blir alltmer fokuserade på hållbarhet och det är ofta ett centralt tema i dialogen med potentiella investerare. Investerare vill veta hur vi integrerar ESG i investeringsprocessen och hur vi följer upp efteråt. De är även i ökande grad intresserade av vilken rapportering de kan få inom det här området eftersom kraven blir mer omfattande. Att vara en del av en koncern som är ledande inom hållbarhet är mycket värdefullt i detta sammanhang.
Ser du att efterfrågan på investeringar i alternativa tillgångsslag ändrats de senaste åren bland institutionella investerare?
Ja, absolut. Intresset har ökat kraftigt både för alternativa investeringar generellt och infrastruktur mer specifikt. För infrastruktur drivs intresset av en kombination av attraktiva finansiella egenskaper samt att infrastruktur är ett tillgångsslag som bidrar till att bekämpa klimatförändringarna genom investeringar i exempelvis hållbar energi och transport.
När det gäller de finansiella egenskaperna har den låga räntenivån gjort att många investerare har letat efter alternativ till ränteinvesteringar med långsiktiga, stabila kassaflöden och högre avkastning. På senare tid har även oron för ihållande hög inflation bidragit till stort intresse för realinvesteringar som då erbjuder ett inflationsskydd.
Och vad är det främst de vill ha i sin portfölj med denna investering jämfört med exempelvis aktie- och räntefonder? Vilka är de främsta skillnaderna man får som investerare om man differentierar portföljen med infrastruktur?
Långsiktiga, stabila kassaflöden kombinerat med diversifieringseffekt, inflationsskydd och god kapitaleffektivitet enligt solvensregelverk.
När det gäller diversifiering är det så att många infrastrukturinvesteringar påverkas i begränsad omfattning av marknadssentiment och förändringar för den ekonomiska tillväxten. Samtidigt är de exponerade mot osystematiska riskfaktorer som vind, sol, regulatoriska förhållanden etcetera. Detta gör att infrastruktur bidrar till att diversifiera en portfölj med traditionella tillgångsslag.
Kan du ge exempel på en investering som fonden har genomfört?
Som exempel kan jag lyfta fram vår investering i 65 elektriska tåg i Storbritannien. Tågen används på en sträcka mellan London och Skottland som är en av de viktigaste transportvägarna i Storbritannien med cirka 21 miljoner passagerare varje år. Tågen ersätter dieseldrivna tåg som användes på den här sträckningen tidigare.
Tågen hyrs ut till en tågoperatör på ett 27-årigt kontrakt som garanteras av den brittiska staten. Hyresbeloppet är fast och varierar inte utifrån hur många som använder tåget. Dessutom finns det med en inflationsjusteringsklausul i hyreskontraktet.
Vi äger tågen tillsammans med bland annat Hitachi som har levererat tågen och som genom ett långt drift- och underhållsavtal garanterar att tågen fungerar.
Detta är alltså ett exempel på en hållbar infrastrukturinvestering med långsiktigt och stabilt kassaflöde, begränsad nedsidesrisk, låg cyklisk exponering och delvis inflationsskydd.
Vad är den vanligaste missuppfattningen du möter när det gäller investeringar i alternativa tillgångsslag, och specifikt i infrastruktur?
För infrastruktur tror jag att den största missuppfattningen är att allt som definieras som infrastruktur har låg risk och långsiktiga, stabila kassaflöden. Det finns många fonder som investerar inom sektorer som kan klassificeras som infrastruktur men där investeringarna ligger långt ute på riskkurvan med betydande volymrisk, prisrisk eller utvecklingsrisk. Ofta används dessutom betydande belåning för att pressa upp avkastningen. Denna typ av investeringar har helt andra egenskaper än de vi letar efter i vår fond.
Finns det något som är utmanande med investeringar inom detta tillgångsslag?
Eftersom väldigt många investerare har fått upp ögonen för fördelarna med att investera i infrastruktur är det mycket kapital som konkurrerar om de bästa investeringarna. Detta gäller framför allt de stora förmedlade auktionsprocesserna inom förnybar energi där vi ser att budrundorna ofta driver upp priserna till nivåer som vi inte vill sträcka oss till. Vi jobbar därför tillsammans med våra strategiska partners för att hitta transaktioner ”off market” och vi utvärderar löpande om det finns segment, geografiska områden eller bolagsstrukturer och situationer där konkurrensen är mindre intensiv. Vår senaste investering i fjärrvärmenätet i Oslo är ett exempel på en ”off market”-transaktion där vi, och vår partner Infranode, hade en dialog under lång tid och därefter exklusiva förhandlingar med säljaren.
Vi har i dag en stark investeringspipeline och ser att det är fullt möjligt att hitta investeringar som motsvarar vår riskprofil och fondens avkastningsförväntningar på ett mycket bra sätt. I skrivande stund är vi i slutfasen av förhandling knuten till nya investeringar som kommer att passa väl tillsammans med fondens existerande portfölj.
I och med invasionen av Ukraina och det fasansfulla krig som pågår där är det främst det mänskliga lidandet som vi tänker på. Men i kristider får vi också många frågor från investerare om hur de ska allokera. Påverkas infrastrukturinvesteringar av kriget?
Först och främst måste jag säga att det som utspelar sig i Ukraina är förfärligt. Ett krig i Europa med ett sådant mänskligt lidande gör att diskussioner kopplade till marknadsmöjligheter känns malplacerade.
Samtidigt så förtjänar våra kunder rådgivning även under dessa omständigheter. Marknaden för infrastruktur påverkas absolut av krisen och framför allt inom energiområdet. Den strategiska vikten av alternativ energi har blivit extremt tydlig nu när man vill minska beroendet av rysk gas så snabbt som möjligt. I en sådan situation kommer myndigheter att göra vad de kan för att ge incitament till och främja investeringar i utbyggnad av infrastruktur inom alternativ energi. Detta sker utöver den redan existerande starka viljan att motivera privat kapital att investera i infrastruktur för att bekämpa klimatförändringarna. Dessa förhållanden skapar intressanta investeringsmöjligheter för oss som investerare.
Om vi blickar framåt, på 20-30 års sikt, hur tror du alternativa investeringar har utvecklats tills dess? Vad investerar vi i då inom infrastruktur och vilka projekt ser du framför dig?
Jag tror och hoppas att man om 20-30 år kommer att se tillbaka på hur viktigt det privata kapitalet var för att bryta trenden och begränsa klimatförändringarna genom att bygga hållbar infrastruktur. Samtidigt tror jag att alternativa investeringar kommer att utgöra en väsentligt större andel av investerares allokering jämfört med idag och att infrastruktur kommer att vara en viktig byggsten för alla institutionella investerare.
Med den rådande tekniska utvecklingen tror jag även att vi kommer att få se spännande, nya infrastrukturområden som vi knappt tänker på idag. Det finns mycket spännande att se fram emot med andra ord.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida utveckling. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet. På https://www.storebrand.se hittar du faktablad och informationsbroschyrer. Informationen riktar sig inte till investerare eller marknader där sådan marknadsföring vore otillåten. Produkter inom alternativa investeringar riktar sig endast till professionella investerare. Alla våra fonder förvaltas enligt en hållbarhetsstrategi som bygger på metoderna Välja in, Välja bort och Påverka, för mer information se www.storebrand.se/storebrand/hallbarhet/metod/.