Publicerad 13 september 2021 | Av Natalie Westermark
Foto: Fredrik Hjerling
Du är produktchef på SPP Fonder, en del av Storebrand Asset Management, hur länge har du varit på fondbolaget?
Jag började på SPP Fonder redan 2009, i samband med Storebrands förvärv av fondbolaget, då som ekonomichef med ansvar för fondadministrationen. En kul tid då i princip allt vi gjorde var för första gången, första NAV-sättningen, första månadsbokslutet, första årsrapporten, första distributionsavtalet. Oerhört lärorikt att starta upp ett fondbolag från noll, även om vi fick 14 fonder med ett förvaltat kapital om ca 37 miljarder med oss från början. Ett tag senare var ny lagstiftning på ingående (UCITS IV) och i samband med ett VD-byte då jag redan vikarierade en del med regelverksfrågor, blev det en ny titel, Compliance Officer. Efter fem år i den rollen så tog jag över som produktchef. Kul att man kan ha tre helt olika roller i ett bolag som är relativt litet sett till personalstyrkan. Det ger ju också en kunskapsbredd som är väldigt värdefull och en väldigt kul resa att följa bolagets utveckling från olika vinklar.
Hur många fonder har ni som du ansvarar för?
Idag förvaltar vi 30 värdepappersfonder, vilket är mer än dubbla antalet mot när vi startade. Jag tycker nu att vi har en bra blandning av fonder, och egentligen ett utbud som de allra flesta både institutioner och privatpersoner klarar sig gott med för att sätta ihop en fondportfölj. Oavsett om det rör sig om professionella institutionella investerare med allokeringsuppdrag mellan eller privatpersoner som vill ha en enkel lösning för sin tjänstepension.
Vilka arbetsuppgifter ingår i ditt arbete?
Min roll är bitvis väldigt bred i omfattning och jag är med och petar i det mesta, haha, men om man skall spetsa till det lite så ansvarar jag och teamet för allt legalt material som rör fonderna, liksom allt marknadsföringsmaterial inklusive webb samt ett övergripande ansvar för fondernas löpande förvaltning. Vi ansvarar ju också för bevakning och implementering av de nya regelverk som kommer i en strid ström, vilket gör att man alltid har något att göra.
Så det är lite från ax till limpa, från de första stegen i produktutveckling och bedömning av kundefterfrågan till att fondbestämmelserna så småningom är godkända och förvaltningsmandatet är på plats och den första NAV-kursen sätts.
Fondmarknaden har också tekniskt och regulatoriskt förändrats ganska mycket de sista åren, även om det kanske inte märks så mycket för den enskilda privatpersonen. Men informationsmängden om våra fonder, antalet datapunkter, har ökat explosionsartat och det ställer förstås också krav på hantering och distribution av alla uppgifter. Detta är något som upptar mer och mer tid och resurser i anspråk.
Du nämner produktutveckling, vad är det vanligaste upphovet till en ny produkt, är det efterfrågan, konkurrenters utbud, regelverk eller nya förvaltningsstrategier?
Det beror lite på vilken typ av fond det gäller men huvudsakligen så har vi mest startat nya fonder som redan har en konkret efterfrågan av våra institutionella kunder, och som vi förankrat förvaltningsstrategin och hållbarhetsaspekterna med redan innan vi startar. Det innebär då att vi med stor sannolik vet att vi kommer att kunna få tämligen mycket kapital på kort tid. Distribution till privatpersoner via distributionsplattformar och försäkringslösningar är liksom något som kommer på köpet i ett senare skede. Konkurrenternas utbud är inte direkt något som vi ser på, men självklart spelar det en indirekt roll, då vi gärna vill ha fonder i segment där det finns mycket kapital. Och finns det mycket kapital i ett segment, så ligger det ju förstås redan i konkurrerande fondbolags fonder. Men det är ju ingen större vits att starta en fond i med en placeringsinriktning som väldigt få efterfrågar.
Men vi har ju även startat fonder med specifika användningsområden, exempelvis våra mix-fonder som primärt används i tjänstepensionslösningar.
Och ibland så får man ju ha lite "gut feeling" eller en stark övertygelse om att en placeringsinriktning borde fungera och bli framgångsrik, även om inte kundefterfrågan finns där från dag ett. Vi startade SPP Global solutions redan 2012, egentligen bara med en övertygelse om att om vi koncentrerar allt vårt kunnande inom hållbarhet i en fond, så borde det fungera. Fonden är idag på knappa 8 miljarder och strategin som helhet väl över det dubbla.
Och hur går den här processen till när ni vill starta en ny fond, hur lång tid tar det?
Det tar lite tid. Rent hypotetiskt så kan vi klara av det legala och tekniska på 3–4 månader, men normalt så tar det något längre tid. Det är en väldigt omfattande process som ofta börjar med kundefterfrågan alternativt en bra idé eller inriktning för en fond, följt av att förankra ett konkret business case. När väl det är på plats så ska beslut tas om att starta fonden, fondbestämmelser utformas och godkännas av Styrelsen, följt av ansökan och godkännande hos Finansinspektionen, något som för övrigt är det som tar längst tid, runt 2 månader.
Efter godkännande så börjar det praktiska med att få depåer och konton hos förvaringsinstitutet på plats, liksom öppna upp de marknader som fonden skall handla på. Snabbt och enkelt för en fond som bara ska handla svenska aktier, men en betydligt längre process för en fond som ska handla i 28 tillväxtmarknader i en uppsjö av olika valutor. I samband med det så ska fonden och andelsklasserna få ISIN-koder, allt skall förberedas i portföljsystem och andelsägarregister, innan det så småningom är dags för dag 0 med första köporder och första NAV-sättning.
Det är också en hel del arbete parallellt med att uppdatera distributionsavtal och övriga avtal som faktiskt gör att fonden går att handla på olika plattformar. Så det är en omfattande process som spänner över i princip alla delar av bolaget, allt ifrån juridik, frontoffice, back-office, andelsadministration till marknad och försäljning.
Du arbetar i Stockholm men har dina kollegor, andra produktchefer, i koncernen i Norge. Samarbetar ni nära trots att ni ansvarar för olika produkter i olika bolag och ibland olika marknader?
Ja, absolut! Vi har ju fyra olika varumärken för värdepappersfonder i koncernen och vi träffas tämligen regelbundet i olika forum, främst kanske för att säkerställa teknisk utveckling men också vad gäller lansering av nya produkter. Formellt så har vi även ett koncernövergripande produktforum som beslutar om etablering av nya produkter.
Alla varumärken har ju dock sina egna egenskaper och förvaltningsfilosofi och därmed är det ganska givet vilken typ av produkter som startas under vilket varumärke, så det är sällan vi behöver slåss om det.
SPP Fonder är det femte största fondbolaget i Sverige efter storbankerna, vid halvårsskiftet uppgick det förvaltade kapitalet till cirka 307 miljarder svenska kronor. Om du får välja ut tre skäl till att ni kommit till den plats ni är idag med era produkter, vilka skulle de vara?
Det har varit en fantastisk resa att få vara med SPP Fonder ända sedan nystarten i Storebrands regi 2009. Jag tror utan tvekan att ett av de viktigaste skälen till framgången har varit Storebrands hållbarhetsarbete. Storebrand var väldigt tidigt ute med hållbarhetsaspekter i förvaltningen, långt före nästan alla svenska aktörer, och extremt måna om att det skall omfatta alla produkter. Så något av det första vi gjorde 2009 var att införa Storebrands hållbarhetskriterier på alla fonder.
Hållbarhetsarbetet var sedan något som vi omfamnade helt och ytterligare utformade tillsammans med våra institutionella kunder relativt omgående ytterligare exkluderingskriterier för vapen, alkohol, spel och pornografi. Sedan drog vi igång med hållbarhet som ledstjärna fullt ut. Vi startade vår första fond helt inriktad på hållbara investeringar redan 2012 (SPP Global Solutions), gjorde ett antal fonder fossilfria redan 2015. Sedan följde lanseringen av våra PLUS-fonder 2016, som optimerar på ett antal hållbarhetsparametrar, för att i närtid göra samtliga fonder fossilfria 2019. Hållbarhetsaspekterna är definitivt något som varit helt avgörande för vår framgång.
Vi har också varit noga med att i huvudsak lansera fonder där vi sett en reell efterfrågan från kunder, liksom att fonderna skall vara enkla att förstå och kunna utgöra bra byggblock i en fondportfölj.
Samt så har vi haft en väldigt tydlig prisstrategi. Jag tror att de flesta som sparar i våra fonder känner att de får valuta för avgifterna. Så vi håller faktiskt fast vi de ledord vi skapade från början, enkla och tydliga, prisvärda och hållbara. Det står sig fortfarande efter 12 år!
Med dagens krav gällande rapportering och nya hållbarhetskategoriseringen med efterföljande rapportering och informationshantering ut mot kund, är det en utmaning för fondbolag idag? Eller är rapportsystemen så pass förfinade idag att det är enkelt att ta fram alltmer information och paketera till kund?
Det är definitivt en utmaning! Informationskraven ökar exponentiellt, nu senast med SFDR som visserligen blivit något förskjutet till halvårsskiftet 2022. Det är faktiskt enorma mängder data som ska inhämtas, lagras och sedan mätas, för att sedan slutligen kunna rapporteras till kund. Vi har 14 tvingande indikatorer (PAI) genom SFDR följt av taxonomins två första miljömål som innehåller ca 70 ekonomiska aktiviteter, där vi i praktiken behöver hämta in flera datapunkter för varje uppgift, för alla värdepapper vi förvaltar, vilket är ett antal tusen. Det blir en hygglig matris med data! Det är då ganska tacksamt att ingå som en del i en av Nordens största kapitalförvaltare, för synergieffekterna är stora, både vad gäller inköp av data, och för att bygga den tekniska infrastrukturen kring lagring, mätning och rapportering.
Tyvärr är inte all rapportering helt automatiserad, inte på långa vägar, även om det är något vi arbetar med hela tiden. Men generellt så innebär nya rapporteringskrav en kraftig arbetsbelastning för oss. Och det är inte helt sällan vi helt enkelt får dra igång att börja rapportera princip helt manuellt.
Det är stort hållbarhetsfokus på era produkter. Hur har ert fondutbud och arbete med hållbarhet i produkterna påverkats av EUs Disclosureförordning som trädde i kraft i mars i år, med krav på hållbarhetsrelaterade upplysningar, där hållbarhetsfaktorer och hållbarhetsrisker i ens förvaltning ska redovisas.
Tanken bakom SFDR (Sustainable Financial Disclosure Regulation) är ju i grunden god, om en fond framhäver hållbarhetsaspekter i sin förvaltning, så ska fonden göra dessa uppgifter tillgängliga för kund i förköpsinformation, liksom årligen rapportera hur fonden uppnått de hållbarhetsaspekter man framhäver.
Tyvärr så har lagstiftarna haft lite problem med att få ihop all reglering, så vi får lov att vänta ett tag till innan vi fullt ut får se effekterna.
Vad gäller fondutbudet, så har vi inte direkt vidtagit några åtgärder, och egentligen inte i själva förvaltningen av fonderna heller, men det är klart att vi ser på hur vi kan integrera ytterligare hållbarhetsindikatorer i förvaltningen framgent.
Och hur har ni förhållit er till hållbarhetskategoriseringen av era fonder, det vill säga hur identifierar ni vilken kategori respektive fond hos er ska ges, mörkgrön (artikel 9) eller ljusgrön (artikel 8)?
Samtliga våra fonder har höga hållbarhetskrav och är fossilfria, så att vi skulle kategorisera våra fonder minst i enlighet med artikel 8 var ju ganska givet från början. Det vi slitit en del med är väl vilka av våra fonder som vi kategorisera enligt artikel 9, det vill säga med hållbara investeringar som målsättning.
SFDR-regelverket är ju ännu inte fastställt på nivå 2, så det är i faktiskt ingen som med säkerhet vet vilka rapporteringskrav som kommer att ställas ännu, vare sig för artikel 8 eller 9. Men det är solklart så att vi har ett antal fonder som vi anser, på väldigt goda grunder, att vi kan kategorisera i enlighet med artikel 9, men där vi valt en konservativ tillnärmning och än så länge har kategoriserat i enlighet med artikel 8.
Det kanske också är värt att poängtera att SFDR faktiskt inte är ett "betygssystem" där artikel 9 fonder med automatik är mer "hållbara" än artikel 8 fonder, åtminstone inte med de värderingsgrunder vi normalt har i Sverige.
Kan du ge ett exempel på det?
Det är till exempelvis fullt möjligt att ha en artikel 9 fond med sociala mål, eller med väldigt specifika miljömässiga mål, som investerar huvudsakligen i fossila bränslen, gruvor och vapentillverkare, så länge som dessa investeringar klara minimikraven om att vara någorlunda hela och rena samt inte göra någon betydande skada. Visserligen kommer en sådan fond att troligtvis att få en mycket låg andel av hållbara investeringar i enlighet med taxonomin, liksom höga värden på ett antal tvingande indikatorer, men likafullt kan man välja att kategorisera den i enlighet med art 9. Jag tror inte att gemene man i Sverige skulle uppleva en sådan fond som extremt hållbar.
Ett problem med SFDR, som jag tror vanliga privatsparare kommer ha svårt att förstå, är att det inte finns några miniminivåer eller tröskelvärden som behöver uppnås för att fonden ska kunna kategoriseras i enlighet med art 9.
Ni jobbar mot både privata fondsparare och stora institutionella investerare, ser du någon skillnad i vad dessa grupper efterfrågar för fonder? Ställer de olika krav, och i så fall, var skiljer sig kraven?
Ja, det är definitivt skillnad, även om en hel del av våra fonder lämpar sig som byggblock i en fondportfölj både för institutioner och privatpersoner, exempelvis våra indexnära aktiefonder. Vissa av våra fonder är ju också direkt gjorda för privatpersoner såsom våra generationsfonder och mix-fonder och det är sällan, eller aldrig som dessa används av institutionella investerare. Institutionella investerare är också mer fokuserade på hållbarhetsaspekterna än privatpersoner, exempelvis så är den absoluta majoriteten av våra kunder i PLUS-fonderna institutioner.
Om du får titta in i framtiden, vilka nya fondprodukter tror du kan utvecklas och vara intressanta för svenska investerare framöver?
I närtid så tror jag att vi kommer att se fler fonder som är kategoriserade enligt artikel 9 i SFDR. För att uppnå det på ett enkelt sätt, så tror jag vi kommer få se mer nischade, spetsigare fonder, med vissa specifika hållbarhetsteman, såsom förnybar energi, cirkulär ekonomi, vattenanvändning etcetera. Det finns redan idag några på marknaden, men det kommer bli fler.
Den här typen av fonder blir ofta ganska smala i sitt placeringsunivers och får därmed ganska hög risk i form av volatilitet och bolagsspecifik risk, och jag är inte helt säker på hur institutionella investerare kommer se på det.
Och slutligen vad är det mest spännande med ditt jobb tycker du?
Mycket, men kanske framförallt bredden i arbetsuppgifter. Under en dag så kan det växla från möten med systemleverantörer, till kundmöten, utvärdering av vår förvaltning, till marknadsföringsmaterial för en kampanj, eller fila på en ändring av fondbestämmelser. Den enorma mängden regelverk sista åren har ju också sett till att vi ständigt behöver driva ett visst förändringsarbete, speciellt vad gäller rapportering. Så det är väldigt liten risk att man inte har något att göra på dagarna.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida utveckling. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet. På sppfonder.se hittar du faktablad och informationsbroschyrer. Alla våra fonder förvaltas enligt en hållbarhetsstrategi som bygger på metoderna Välja in, Välja bort och Påverka, för mer information se sppfonder.se/hallbarhet.