Publicerad 17 oktober 2024 | Av Natalie Westermark
Du arbetar som ränteförvaltare, kan du berätta hur en dag på arbetet ser ut för dig?
Min arbetsdag ser nog ut som för många andra tror jag. Det är mycket som skall läsas och möten av olika slag. Men det är klart att mycket kretsar kring utvecklingen på marknaden och hur det kan komma att påverka de beslut vi fattat, att hålla portföljerna i de skick vi bestämt med hänsyn till ränterörelser och fondflöden med mera. De större besluten mognar ofta fram över tid och större förändringar sker mer sällan.
Ni arbetar med teambaserad ränteförvaltning för de fem räntefonder ni förvaltar i Sverige. Hur har ni delat upp arbetet och ansvaret mellan er?
I förvaltningsteamet har vi lite olika erfarenheter och perspektiv så det blir ganska naturligt att vi har en viss uppdelning i förvaltningsarbetet. Kreditfonderna är ju mer mikroorienterade jämfört med obligationsfonderna så det finns tydliga specialiseringsvinster i att dela upp arbetet. Men vi har ju ett gemensamt ansvar för alla beslut och positioner vi tar och styrkan ligger i att vi tillsammans kan fatta bättre beslut än var för sig.
Du har arbetat med förvaltning i 22 år, det innebär att du varit med om it-bubbla, finanskris, höga och låga räntemiljöer, lågkonjunktur och pandemi. Vad tycker du är det mest intressanta med att arbeta som ränteförvaltare, och är det i någon miljö det är extra roligt?
Förvaltarrollen innebär att man får träffa många intressanta människor i de mest varierande sammanhang vilket är väldigt inspirerande. Förvaltningsarbetet är också väldigt varierande där varje dag är unik. Det är ett ständigt lärande.
Utvecklingen på marknaden är oförutsägbar men att perioder med låg volatiliteten resulterar i ett högre finansiellt risktagande är vanligt. Ett högt finansiellt risktagande ger också större sårbarhet vid avvikelser. Finanskrisen var ett bra exempel på detta. Lehman Brothers konkursen var oväntad och spridningseffekterna i det finansiella systemet blev omfattande. Men redan några månader efter konkursen vände aktiemarknaden upp. Kreditmarknaden som hade varit tidig att förstå att något inte stod rätt till var långsammare att förstå att marknaden hade vänt och perioden efter Lehman konkursen var ett fantastiskt tillfälle att investera i krediter. Perioden som följde därefter gav också en mycket hög riskjusterad avkastning för high yield-krediter.
Har man möjlighet att investera i perioder av svaga konjunkturer eller vid kriser är det oftast en bra idé. Svårigheten ligger att se till att man har den möjligheten. I närtid tycker jag vi lyckats ganska bra med de investeringar vi gjort i fastighetsbranschen när få andra varit intresserade, och som blivit riktigt lyckade. Man måste våga göra lite annorlunda helt enkelt.
Zoomar vi in på det du investerar i - high yield, kan du först beskriva grundligt vad det är?
Företag finansierar sig i huvudsak på tre olika sätt: internt genererade medel, genom att ta upp banklån och att emittera olika finansiella instrument på kapitalmarknaden. Intern finansiering är alltid billigast men räcker oftast inte till om bolaget står inför en större investering, förvärv med mera, och extern finansiering blir nödvändig. Då aktier är dyrast att emittera väljer bolag i stället att försöka emittera olika ränteinstrument på kapitalmarknaden, till exempel företagsobligationer*. Företagsobligationer kan delas upp i två huvudkategorier beroende på vilken kreditvärdighet de har: investment grade och high-yield.
Investment grade innebär hög kreditvärdighet, en bedömning som görs av oberoende ratinginstitut, och dessa obligationer är relativt billiga att emittera för företag.
High yield är mer riskfyllda obligationer och alltså dyrare att emittera det vill säga investerare kräver en högre avkastning för att köpa dem. Risken är högre att emittenten inte orkar bära räntekostnaderna eller klarar refinansiera sig vid förfall jämfört med investment grade. Därutöver är andrahandsmarknaden för high yield-obligationer inte lika djup som för andra obligationstyper varför likviditetsrisken också är högre. Ränterisken är däremot låg då kupongräntan oftast varierar med utvecklingen på Stibor.
Tittar man på den fonden du ansvarar för, Storebrand High Yield Företagsobligation, vad är det för typ av bolag ni investerar i där?
I en high yield-portfölj är kreditrisken förhöjd. Vi försöker därför hålla en diversifierad portfölj, det vill säga en spridd portfölj både i antalet namn och sektorer, för att begränsa kreditriskerna. Därutöver gör vi aktiva urval och försöker att investera i emittenter med stabila verksamheter som är robusta nog att bära en hög belåning, som ofta är fallet i high yield-transaktioner. Vi är försiktiga med projektfinansiering och cykliska verksamheter då de ofta är utsatta för faktorer som är svårbedömda.
Och i vilka marknader investerar ni?
Storebrand High Yield Företagsobligation gör de flesta av sina investeringar i den nordiska marknaden och kommer därför, från tid till annan, att ha en stor exponering mot fastighetskrediter. I Sverige utgör ju fastighetsbranschen uppemot 40 procent av marknaden för kreditobligationer och historiskt har branschen varit förknippad med hög belåning, så detta är både en stor och riskfylld bransch att investera i. Vi upplever dock att risken är lägre idag jämfört med för några år sedan när räntorna var lägre och fastighetsvärderingarna högre.
Hur arbetar ni med hållbarhet i förvaltningen för high yield-fonden?
Vi följer vår standard för hållbara investeringar som bland annat innebär att vi avstår från att investera i bolag som bryter mot internationella normer och konventioner. Det omfattar mänskliga rättigheter, arbetsrätt och folkrätt, korruption och ekonomisk brottslighet, allvarlig klimat– och miljöskada och kontroversiella vapen (landminor, kluster och kärnvapen). Vi exkluderar även bolag vars omsättning till mer än 5 procent kommer från produktion och/eller distribution av tobak, vapen, alkohol, spel, pornografi, cannabis, fossila bränslen samt bolag med stora fossilreserver.
Hur har det varit att förvalta en high yield-fond i den räntemiljö vi varit i med höga räntor?
I den nordiska high yield-marknaden är ränterisken ganska begränsad då den underliggande räntan ofta är rörlig. När Riksbanken höjde styrräntan under 2022–23 så steg även den löpande avkastningen för high yield-krediter. En högre avkastning är naturligtvis positivt men när räntan steg så pass mycket och så snabbt påverkade det många företag negativt med högre räntekostnader och att vissa även fick problem att refinansiera sig.
Generellt så gick kreditspreadarna isär i marknaden vilket hade en större negativ påverkan på fonden än den högre löpande förräntningen som följde på de högre räntenivåerna. Under denna period var vi också involverade i ett flertal finansiella rekonstruktioner där olika emittenter inte klarat av sina finansiella åtaganden. Detta var naturligtvis dramatiskt i de enskilda fallen men ur ett portföljperspektiv hade det liten påverkan på avkastningen för fonden.
Och hur kommer high yield att påverkas nu när räntesänkningar har påbörjats?
Den största påverkan har vi nog redan sett. De längre marknadsräntorna har ju fallit rejält i år och många företag har tagit tillfället i akt att refinansiera sig till lägre nivåer. För många fastighetsbolag har detta varit räddningen efter en period när marknaden i princip varit stängd för dem. Generellt har kreditspreadarna kommit ihop och avkastningen i high yield har hittills varit god under året.
Vilka är utmaningarna tycker du med high yield-förvaltning?
Förekomsten av high yield-emissioner har en tendens att samla sig till fördelaktiga marknadsperioder, det vill säga när marknadsräntor är låga och/eller när börskurser står högt. Dessa är ofta sämre tillfällen att investera i high yield. Många emissioner sker då av bolag med kort historik eller där investeringsunderlag är bristfälligt. Antalet lycksökare ökar. Att tacka nej oftare än att tacka ja är alltså en bra idé. Samtidigt är det just då som inflödena brukar ske till fonderna och placeringsbehovet är stort. Utmaningen är att organisera förvaltningen så att man skapar sig handlingsfrihet ifall marknadsmiljön förändras.
Vad är det vanligaste frågan du får från investerare som tycker att high yield verkar intressant och vill veta mer?
High yield har varit ett ganska okänt tillgångsslag i Sverige men har de senaste åren fått allt större uppmärksamhet. I Sverige är investerare ofta bekymrade över likviditeten i kreditmarknaden. Jag tror inte man ska överdriva likviditetsrisken, i synnerhet inte om man har ett längre investeringsperspektiv. Man får ju också en högre avkastning som kompensation för att likviditeten är sämre jämfört med tillgångar som handlas på mer effektiva marknader.
Om du får göra en framåtblick, vad kommer du att ha fokus på resten av året och början på nästa?
Fokus kommer att ligga på den ekonomiska utvecklingen. Vi vill gärna se en starkare nordisk konjunktur under nästa år. Våra high yield-placeringar skulle må bra av en starkare konjunktur.
*) Ett företag som har ett finansieringsbehov emitterar (säljer) en obligation där den förbinder sig att betala tillbaka lånet plus en viss ränta vid ett givet tillfälle. Företaget är låntagare. Och den som köper en företagsobligation lånar alltså ut pengar till företaget.
Fotograf: Fredrik Hjerling