Publicerad 11 mars 2021 | Av Natalie Westermark
Din titel är investeringsanalytiker. Kan du berätta om vad som ingår i din roll?
Jag är otrolig tacksam över att få jobba som investeringsanalytiker på Team Solutions hos Storebrand Asset Management tillsammans med mina mycket inspirerande kollegor. Min roll gör att jag varje dag kan bidra till att leverera värde till våra kunder utöver själva avkastningen. Rent praktiskt arbetar jag mycket med utvecklingen av vår så kallade lösningsdatabas (Solutions Database). Lösningsdatabasen innehåller en sammanställning med över 500 lösningsbolag. De definieras som bolag med produkter och tjänster som bidrar till FNs hållbarhetsmål utan att göra signifikant skada på vare sig samhället eller miljön. Det är mycket spännande att uppdatera sig om nya målsättningar och regelverk som kommer från politiskt håll, till exempel EUs taxonomi som verkligen är ett hett ämne under 2021.
Jag har ett nära samarbete med både resten av teamet och andra delar av koncernen när det gäller att tolka hur regelverket som klassificerar vad som kan räknas som en hållbar affärsverksamhet kan integreras i vår process för lösningsanalys (Solutions Analysis), hur ny data kan bidra till att identifiera fler goda investeringsmöjligheter samt hur vi kan kommunicera hur innehavet i våra fonder ser ut. Teamet har investeringsmöten med täta intervall för att i darwinistisk anda diskutera innehaven i fonderna som teamet förvaltar. Det gör att bolagen som vi tror allra mest på hamnar i fonderna. Jag är ständigt i kontakt med mina kollegor inom hela koncernen i både Norge, Sverige, Danmark och England för att diskutera trender, nya idéer och hållbarhetsrelaterade regelverk.
Vi hör numera ordet hållbarhet i alla möjliga sammanhang, annonser, artiklar, politiska frågeställningar och samhällsdebatter. Om du inte fick använda ordet ”hållbarhet”, hur skulle du beskriva ordets betydelse?
Det är en mycket bra fråga! Jag har hört att en del börjar bli lite trötta på att höra ordet ”hållbarhet” och frågar sig vad det egentligen innebär. Ett beskrivande ord som jag kommer att tänka på är "regenerativ" (regenerative), det vill säga något som kan skapas eller genereras om och om igen. Det fungerar för att beskriva både produkter, tjänster och operationella processer. Det är möjlig att jag kom på det här ordet efter att ha lyssnat på en podcast med Christiana Figueres som är en av mina förebilder. Hon var en av huvudarkitekterna bakom Parisavtalet och har gjort många kloka betraktelser om hur en hållbar utveckling kräver både social, miljömässig och styrningsmässig (ESG) hållbarhet. Jag tycker att något som är regenerativt täcker in alla dessa dimensioner.
Den internationella kvinnodagen inträffar i mars och jämställdhet i bolagsstyrelser, på chefsposter och i bolag har visat sig vara en viktig faktor för framgångsrika bolag. Dessutom är jämställdhet ett av FNs globala hållbarhetsmål. Hur utvärderar ni jämställdhet när ni analyserar bolag och hur kan man vara säker på att datan stämmer?
Det är en viktig frågeställning som jag tänker mig att vi kan förändra genom att citera Nike: "Just do it!". Det finns många talanger där ute som kan bidra med goda idéer och konkret hållbart värdeskapande så det är meningsfullt att få flera perspektiv representerade i de flesta sammanhang. I mitt arbete är det viktigast att värdera hur ett bolags produkter och tjänster bidrar till jämställdhet, exempelvis genom att öka tillgången till digitala, finansiella och hälsorelaterade tjänster. Det kan tyckas vara en paradox men man behöver oftast säkerställa att de mest grundläggande behoven är tillgodosedda först. Därefter kan överskott skapas som kan bidra till förbättrade utbildningsmöjligheter och entreprenörverksamhet.
Operationell jämställdhet är också viktig men den faller på plats när vi har värderat potentialen i bolagets produkter och tjänster samt hur bolagets värdeskapande bidrar till våra lösningsteman. Vi arbetar systematiskt med att bidra till att flytta kapital till bolag som arbetar för att förbättra grundförutsättningarna inom lösningstemat Empowerment. Exempel på viktiga underteman är "Tillgång till finansiella tjänster, digitala tjänster och hälsovårdstjänster".
Kan man se någon skillnad mellan olika länder och/eller branscher när det gäller hur viktig jämställdhetsfrågan är för bolagen?
Ja, några länder använder sig till exempel av kvotering för att säkerställda mångfald i bolagen. Vi arbetar inte främst med att utvärdera operationell jämställdhet på det här sättet, utan tittar mer på bolag som är aktiva på marknader där det finns ett stort behov av bättre tillgång till finansiella, digitala och hälsorelaterade tjänster. Exempel på länder som ofta dyker upp i vår lösningsdatabas under temat "Empowerment" är Sydafrika, Indien, USA, Thailand, Taiwan, Indonesien och Sverige.
Frågeställningen exkludering kontra påverkan är mycket aktuell. Hur ser du på när det exempelvis är försvarbart att investera i bolag som kanske inte uppfyller samtliga hållbarhetskrav helt med syfte att försöka påverka deras verksamhet i rätt riktning? Kan man till och med hävda att påverkansarbete/impact är en mer modern metod att använda, är den tillräckligt kraftfull och finns det fortfarande tillfällen då exkludering är nödvändig? Och vad tror du driver utvecklingen snabbast – politiska beslut eller är det vi som investerare eller kunderna?
Jag tror att man behöver både dessa verktyg men att aktiv påverkan kommer att öka i betydelse framöver. Samtidigt så tror jag att det finns en del produkter som bolag inte kommer att sluta tillverka oavsett hur mycket dialog man har med dem. I dessa fall finns det ingen annan utväg än att exkludera om man inte vill ha någon exponering mot dessa produkter. I de flesta fall tror jag dock att det hjälper med dialog och utbyte av idéer.
Det är en tidkrävande process så dialog med bolag måste genomföras med ömsesidig respekt och öppenhet med fokus på att förbättra de allra viktigaste aspekterna. En god dialog kan skapa värde för både initiativtagaren och bolaget.
Jag tror att den positiva utvecklingen går som snabbast när både politiska beslut och investerare agerar tillsammans. Flödet av kapitel utgör absolut en maktfaktor men det handlar om ett samspel mellan regelverk och kapitalallokering. Dock har investerarnas kunder och väljarna som röstar på politikerna störst betydelse. Om inte kunder hade pushat på med höga förväntningar, frågor och idéer så hade innovationstakten inte varit så snabb inom arbetet som har givit upphov till Storebrands och SPP Fonders många innovativa fonder.
Ni på Solutionsteamet har tagit fram en lösningsdatsbas där ni identifierar bolag som, inte bara är hållbara, utan som ni anser erbjuder lösningar på de hållbarhetsutmaningar som världen står inför. Varför är dessa bolag så viktiga att investera i?
För att nå FNs hållbarhetsmål krävs det investeringar i storleksordningen 12 triljoner USD fram till 2030. Det behövs verkligen en tydlig signal om vilka lösningar som måste implementeras och som ser ut att kunna bidra till att FNs hållbarhetsmål och Parisavtalet kan uppnås. Att öka kapitalflödet till bolag som har produkter eller tjänster som kan bidra till att vi uppnår ett, eller flera, av de globala hållbarhetsmålen är något som vi vill ser mer av.
Hur fungerar lösningsdatabasen, hur definierar ni ett lösningsbolag och vilket värde adderar databasen er befintliga hållbarhetsanalys?
Jag nämnde inledningsvis att ett lösningsbolag definieras som ett bolag med produkter och tjänster som bidrar till FN:s hållbarhetsmål utan att bidra till signifikanta skador på samhället eller miljön. Databasen ger tillgång till alla våra lösningsbolag som vi hittar genom att använda oss av vad vi kallar lösningsanalys med både kvantitativ och kvalitativ analys. Samtliga bolag som nomineras till lösningsdatabasen måste ta sig igenom en bedömningsmodell där de får poäng inom olika områden. Detta säkerställer att bolaget har en skalbar intjäningsmodell, att det täcker in ett eller flera lösningsteman (Hållbara städer, Klimat, Empowerment samt Hållbar konsumtion och produktion) och att det inte bryter mot några "gör ingen signifikant skada"-kriterier.
Det är mycket användbart att vara en del av Storebrand Asset Management som har investeringsteam med mycket omfattande kunskap inom många relevanta teman. Vi har ett nära och givande samarbete mellan olika delar av koncernen och kan dra nytta av att vår "multi-boutique"-struktur där varje dotterbolag bidrar med olika investeringsstrategier som tillsammans täcker in allt ifrån värde och tillväxt till trend, momentum, indexnära och tematisk. Dessutom täcks ett brett spektrum av tillgångsslag in från aktier och räntor till fastigheter, infrastruktur och onoterade aktier.
Den 10 mars träder EU-förordningen Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR) i kraft. Regelverket definierar att finansiella aktörer måste informera om hållbarhet, inklusive hur man integrerar hållbarhetsrisker i investeringsprocesser och beaktar negativa konsekvenser för hållbar utveckling. Det ställer också krav på bolagen att lämna hållbarhetsrelaterad information och upplysningar om specifika produkter. En annan förordning som börjar gälla nästa år är EUs taxonomi som definierar vad som är en hållbar finansiell produkt. Vilka tror du blir de främsta förbättringarna för oss som investerare respektive kunder när dessa förordningar införs?
Vi ser fram emot SFDR och EUs taxonomi då dessa regleringar skapar möjligheter att förbättra tillgången till data och datakvaliteten samt ett mer standardiserat och transparent informationsutbyte. Detta kommer sammantaget att leda till en bättre kommunikation kring vad våra fonder faktiskt består av och hur bolagen och våra investeringar bidrar till positiv och negativ påverkan på omvärlden. Dessutom skapas förbättrade möjligheter att jämföra fonder sinsemellan vilket jag tror att de flesta kommer att uppskatta.
Vad tycker du är den största utmaningen med att analysera hållbara bolag? Är det avsaknad av viss data, osäker data eller något annat?
Det är en utmaning att bolag inte rapporterar på ett standardiserat sätt. Bolagens ESG-data förbättras visserligen hela tiden men den är ännu inte tillräckligt konsekvent. Det gör att man måste tolka ganska mycket för att få fram ett meningsfullt resultat. Nyckeln till att lyckas med det är att förstå hur bolagen skapar värde och vilken påverkan denna process har på samhället och miljön.
Du har arbetat med hållbarhet i sex år med tematiken på din radar sedan 2007 och du arbetar inom en verksamhet som flyttar stora kapitalflöden i en mer hållbar riktning. Vad är det främst som driver och motiverar dig i ditt hållbarhetsarbete?
Det är definitivt möjligheten att använda min passion för lika möjligheter och balans i naturen inom en verksamhet som bidrar till en mer hållbar utveckling. Med min bakgrund som ingenjör inom industriell ekonomi och teknikledning, arbetet med klimatfinans och hållbara städer inom forskningsvärlden vid NTNU Sustainability och nu med hållbara investeringar och lösningar i Storebrand Asset Management ser jag de extremt stora möjligheter som finns med en hållbar utveckling och ett nära globalt samarbete. Jag blir även mycket motiverad av att arbeta tillsammans med knivskarpa och duktiga kollegor som har samma målsättningar som jag själv.
Finns det någon frågeställning inom ditt arbetsfält som gör dig frustrerad och där du tycker att utvecklingen exempelvis går för långsamt eller är otydlig?
Ja, det går för långsamt! Jag vill se resultat mycket snabbare. Jag medger att fokuset på ESG har accelererat under de senaste två åren men vi måste få till en ännu större global påverkan för att nå de globala hållbarhetsmålen och Parisavtalet.
Inom hållbarhetsområdet finns det en hel del snåriga regelverk, nya politiska beslut, förordningar och rekommendationer som finansiella institut ständigt måste förhålla sig till för att visa att deras produktutbud är hållbart och som kunderna behöver sätta sig in i. Vilka nackdelar kan du se med denna upplevda snårighet? Kan det gå för mycket tid till anpassning och administration än action, och i något skede stävja intresset och engagemanget tror du och sättet att hitta vad som är verkligt hållbara bolag?
Jag tror att det finns en risk att en del drabbas av ”regleringströtthet”. Det är lätt att tappa bort helheten och glömma bort sin målsättning när man gräver ner sig för djupt i detaljer och byråkrati. Med det sagt så har jag en stark tilltro till politiska kravställningar, exempelvis EUs ambitioner inom cirkulär ekonomi, hållbara investeringar och integritet. Bolag behöver mätas utifrån konkreta KPIer för att de ska kunna förbättra sina produkter och processer.
Vilka trender ser du inom hållbar kapitalförvaltning framöver – om vi skulle sitta här i en liknande intervju om fem år, vad skulle vi diskutera då?
En jätteviktig trend är EUs taxonomi som även kommer att omfatta sociala och styrningsrelaterade faktorer. Samtidigt kommer hållbarhetsmålen och Parisavtalet att fortsätta att sätta agendan. Om fem år tror jag inte att vi kommer att prata om hållbara investeringar längre. Det kommer bara att finnas "vanliga" investeringar som är hållbara till sin natur!