Publicerad 15 mars 2023 | Av Natalie Westermark
Du är ränteförvaltare i Storebrand Asset Management sedan april 2022 och ingår i det svenska ränteteamet. Kan du berätta hur en arbetsdag ser ut för dig i denna bråda tid inom ditt förvaltningsområde?
Som ränteförvaltare brukar våra dagar variera men jag startar alltid med att gå igenom de marknadsrörelser och nyhetsflöden som kommit in under natten och tidig morgon. Därefter går vi tillsammans igenom portföljerna och våra positioner inför öppning av den svenska räntemarknaden. Vi brukar också kontrollera om det kommer att publiceras någon viktig makrodata.
Resterade delen av dagen skiljer sig mycket från dag till dag, men huvudfokus är alltid på marknaden och positioneringen i våra fonder. Ofta har vi också kundmöten där en eller två av oss går igenom investeringsstrategier och marknadsläget. Då brukar alltid minst en kollega vara kvar för att monitorera marknaden och hantera eventuella flöden. Vi har också tät dialog med våra kollegor i kapitalförvaltningen i Norge där vi delar information om marknaden.
När vi närmar oss stängning så har vi fått en fullständig bild av dagens flöden och gör då de sista positionskorrigeringarna inför nästa dag.
Hur kom du på att det var finans och ränteförvaltning du ville jobba med?
Jag har alltid varit intresserad av matematik och valde därför att läsa Teknisk Fysik på KTH. Under utbildningen fastnade jag för tillämpad matematik och speciellt tillämpning inom finans vilket gjorde att jag sökte mig till banksektorn. Jag hade initialt inga tankar på att arbeta med just räntemarknaden men fastnade helt när jag fick möjlighet att börja arbeta på handlargolvet hos en av de svenska storbankerna. Det som lockade mig var kombinationen av den praktiska tillämpningen av matematiska teorier från studietiden och att vara mitt i en marknad som ständigt är i förändring.
Vad tycker du är allra mest givande med ditt jobb?
Det finns flera svar på den frågan men det som landar absolut högst på listan är att man som förvaltare faktiskt kan bidra till en förändring. Det är en fantastisk möjlighet att vi genom våra investeringsbeslut kan bidra till en mer hållbar omställning, genom investeringar i hållbara obligationer. Obligationer där investeringar ska gå till hållbara ändamål.
En annan mycket givande del av arbetet är alla intressanta diskussioner som jag har med mina kollegor i och med investeringsprocessen samt det stora nyhetsflödet som jag får ta del av i mitt arbete. Jag uppskattar också att man som ränteförvaltare alltid kan lära sig något nytt då räntemarknaden ständigt förändras och att man egentligen aldrig blir helt fullärd.
Ni jobbar med teambaserad ränteförvaltning, vad innebär det?
Det innebär att vi löpande diskuterar positioneringen i alla våra mandat samt att vi har gemensamt ansvar för alla beslut och positioner vi tar. Detta gör vår förvaltningsstrategi effektiv och vi kan dra nytta av olika synergier på räntemarknaden. Vi har alla våra specialistområden men genom att arbeta tillsammans kan vi utnyttja en bred kunskapsbas på ett mycket effektivt sätt. Det ska bli superroligt att välkomna vår nya kollega Stefan Wigstrand som har lång erfarenhet inom kreditmarknaden och kommer att bli ett otroligt bra tillskott till gruppen.
Ser du ytterligare fördelar med det teambaserade arbetssättet?
Min uppfattning är att det finns flera fördelar med att agera på detta sätt. För att kunna leverera den bästa möjliga avkastningen så är det otroligt viktigt att förstå helheten och de olika synergieffekterna som finns i räntemarknaden, vilket vi effektivt kan nyttja genom vår breda kunskapsbas som jag nämnt. Utöver det är en annan fördel att vi genom en teambaserad förvaltning har möjlighet att ta större marknadsandelar eftersom produkterna som vi handlar ofta passar i flera mandat.
Senast så höjde Riksbanken styrräntan med 0,5 till 3 %. Det var till stor del väntat, vad tror du om beskedet den 26 april, hur ser förväntansbilden ut?
Mycket har hänt sedan Riksbanken senaste möte 9 februari. Först fick vi starka makro-siffror, vilket ledde till att räntor steg och förväntningarna på reporäntebanan justerades upp. För svensk del så var det KPIF exklusive energi som överraskade och landade runt en halv procentenhet högre än både Riksbanken och analytikerna prognosticerade. Detta satte ytterligare press på Riksbanken då prisökningarna var breda och inte enbart kunde förklaras av korgeffekter. Reporäntan förväntades då landa kring 4% vilket var en upprevidering med ungefär 70 baspunkter i jämförelse med januari. Dock kastades temat snabbt om när marknaden nåddes av nyheten att några amerikanska nischbanker blivit insolventa vilket resulterade i att räntorna sjönk ordentligt. Återigen justerade marknaden sina förväntningar på reporäntebanan och i skrivande stund ser man en toppnivå runt 3,70 % uppdelat på två höjningar fram till sommaren.
Volatiliteten under både februari och mars har varit mycket hög och med kraftiga ränterörelser både upp och ned där viss del kan förklaras av flöden genererade av positioneringsändringar därför ska vissa tvära kast tolkas med försiktighet. Och bara för en liten stund sedan så presenterades inflationsdata för februari som återigen överraskade på uppsidan speciellt siffran exklusive energi som ligger mer än 1% högre än Riksbankens senaste estimat.
Hur högt kan styrräntan behöva höjas?
Läget är just nu extremt turbulent men det kommer att presenteras en hel del data i närtid som kan komma att ge marknaden bättre guidning. Efter nyheten om SVB och de massiva räddningspaketen som presenterades i USA under helgen har marknaden justerat sin vy ordentligt vad gäller förväntningarna på den amerikanska centralbanken. Som jag nämnde ovan har förväntningarna på Riksbanken också korrigerats och man ser en toppnivå ungefär 30 baspunkter lägre än tidigare. Jag tror att det är rimligt att centralbankerna nu kan komma att gå försiktigare fram för att se hur stabiliteten i finansmarknaderna utvecklas.
I nuläget ser det dock ut som att problemet med de amerikanska nischbankerna är förhållandevis isolerat och inflationsproblematiken är fortfarande kvar vilket gör att det för tidigt att säga att räntetoppen redan är här. Jag tror därför att ytterligare höjningar från Riksbanken ligger i korten både i april och juni och att toppen landar på mellan 3,50%-3,75%. När åtstramningarna nått full effekt tror jag att en styrränta på runt 3,50% är mer än tillräckligt åtstramande.
Och vad kan ändra den förväntansbilden?
Det finns flera riskfaktorer som kan påverka utfallet och läget är just nu osäkert där ytterligare en variabel adderats till ekvationen. Om svensk ekonomi skulle falla in i en djup lågkonjunktur och inflationen snabbt viker ned under målet kommer både Riksbanken att behöva agera vilket sannolikt skulle resultera i en lägre styrränta och snabba sänkningar. Däremot om vi skulle hamna i ett scenario där inflationen biter sig fast kommer Riksbanken att behöva höja räntan ännu mer. Andra faktorer som skulle kunna påverka utfallet är också givetvis utvecklingen i vår omvärld och hur andra centralbanker agerar. Även om nyheterna gällande de amerikanska nischbankerna i nuläget verkar vara ett isolerat problem så adderar det bara mer osäkerhet i en redan känslig marknad.
Riksbankens mål är att inflationen ska vara 2 % per år mått med KPIF, vi har idag fått besked om att den är 9,4 % (februari 2023). Vad är de största effekterna förutom de höga priserna för konsumenterna om man inte får ner inflationen?
Den största risken skulle vara om inflationen biter sig fast och vi får en löne-och prisspiral i likhet med vad som skedde under 70- och 80-talet. Detta scenario känns förhållandevis osannolikt i nuläget då avtalsrörelsen inte visat några tendenser på löneökningar i samma paritet som inflationen. Däremot är det mycket viktigt att vi får bukt med den extremt höga inflationen så snabbt som möjligt då risken ökar att nästa avtalsrörelse kan se helt annorlunda ut med krav på stora löneökningar som kompensation för en varaktigt hög inflation. Hamnar vi i ett sådant scenario riskerar man ytterligare prisökningar och högre räntor vilket är en cykel som ofta är svår att bryta.
När tror du vi kan komma ner i de nivåer som är önskvärda och vad händer om inflationen inte kommer ner?
Både analytiker och Riksbanken prognostiserar att inflationen kommer att vika ned kraftigt under 2023. Min uppfattning är att det är rimligt då vi har en förhållandevis stor andel rörliga lån i Sverige därför bör en styrränta på redan 3 % vara åtstramande dock med en viss fördröjningseffekt. Dessutom ser man att många av faktorerna som drivit upp priserna nu har mattats av och i vissa fall till och med reverserats. Men det tar ofta tid innan vi kan se effekterna i själva inflationsutfallet därför tror jag att det är rimligt att vi når inflationsmålet i början av 2024. Skulle det visa sig att inflationen inte kommer ned så kommer Riksbanken att behöva höja styrräntan ytterligare.
Vid senaste Riksbanksmötet så höjde de inte bara styrräntan utan använde även två andra verktyg för att stramat åt inflationen – kan du berätta om dessa?
Beskedet som chockade marknaden var att Riksbanken annonserade att de aktivt kommer att sälja svenska statspapper från och med april. Marknadsreaktionen på beskedet var att räntor på svenska statsobligationer steg och kronan stärktes.
Den andra åtgärden var att Riksbanken beslutade att erbjuda större volymer i Riksbankscertifikat vilket gör att hela överskottslikviditeten i banksystemet kan placeras på reporäntan. Det här gjorde i sin tur att korta räntor steg ytterligare och valutakursen stärktes.
Kan du förklara en stark kronas roll för att stävja inflationen, i och med att vi importerar inflation i dag, har det en stark påverkan?
När kronan är svag blir det dyrare för svenska företag att importera insatsvaror och detta leder till ett högre pris för konsumenterna. Relationen blir i stället den omvända när växelkursen är stark. Viktigt att ha i åtanke är att den svaga kronan var en av många faktorer som bidragit till det läge vi befinner oss i och att en starkare valuta inte kommer att vara den enskilda lösningen.
Lågkonjunktur, recession eller mjuklandning, hur mycket påverkar just räntebeskeden var vi hamnar? Eller är det många olika faktorer tillsammans som kommer att avgöra det?
Ja absolut det kommer med stor sannolikhet vara många faktorer som tillsammans kommer att avgöra utfallet. Risken när centralbankerna stramar åt är att det tar tid innan åtstramningen når full effekt. Vi befinner oss i en mycket komplex situation då flera av faktorerna som drivit upp inflationen är svåra att hantera med penningpolisk åtstramning. Dessutom är den svaga kronan ett dilemma då vi är en liten ekonomi som är förhållandevis räntekänslig, vilket gör att det kan bli svårt för Riksbanken att hålla jämna steg med ECB och FED utan att pressa Sverige in i en lågkonjunktur. Nyheten gällande de amerikanska nischbankerna gör läget ytterligare svårare då man vet inte vilka följdeffekter det kan få för den finansiella stabiliteten även fast problemet verkar isolerat än så länge.
Vad tycker du är viktiga egenskaper att besitta för en ränteförvaltare i den miljö som är nu?
Oavsett marknadsläge skulle jag säga att en viktig egenskap är att man trivs i en miljö som ständigt förändras. Räntemarknaden utvecklas på olika sätt oavsett räntenivå vilket är en av den roligaste och mest fascinerade delen av vårt jobb. Som ränteförvaltare är ingen dag den andra lik och man blir egentligen aldrig helt fullärd.
Tittar vi framåt vad gäller ränteinvesteringar, hur kommer intresset för räntefonder att se ut framgent tror du?
Vi ser redan nu att intresset för ränteinvesteringar är stort både från kunder och i media. Nu när räntenivåerna är högre har också relationen mellan risk och avkastning blivit mer hälsosam. Jämför man med andra tillgångsslag som har varit i fokus så har de högre räntenivåerna gjort att ränteprodukter har klivit in i rampljuset och blivit alltmer attraktiva för investerare.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida utveckling. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet. På storebrandfonder.se hittar du faktablad och informationsbroschyrer. Våra räntefonder har tillstånd att placera över 35 procent av fondförmögenheten i skuldförbindelser utgivna av den svenska staten. Alla våra fonder förvaltas enligt en hållbarhetsstrategi som bygger på metoderna Välja in, Välja bort och Påverka, för mer information se storebrandfonder.se/hallbarhet.