"Negativ inverkan på mänskliga rättigheter är inte lika lätt att mäta som koldioxidutsläpp i luften"

Publicerad 12 december 2024 | Av Natalie Westermark

Du är senior hållbarhetsanalytiker och ansvarig för mänskliga rättigheter på Storebrand Asset Management. Kan du berätta vilka frågor som ingår i ditt arbetsområde?

Jag arbetar i teamet för hållbara investeringar som utgörs av personer med kompetens inom en mängd olika områden. Mitt fokusområde är alla aspekter av mänskliga rättigheter, inklusive arbetsrätt, ursprungsbefolkningens rättigheter och digitala rättigheter samt internationell humanitär rätt för att nämna några områden.

Och rent praktiskt, hur arbetar du med kapitalförvaltning?

I mitt arbete ingår att ta fram policyer och rutiner, genomföra due diligence inom mänskliga rättigheter av våra portföljer samt förhandsgranskning av bolag för portföljkonstruktion, baserat på våra policyer. Dessutom utvärderar jag den löpande information vi får från våra data- och informationsleverantörer och tillämpar vår egen metod för bedömning av mänskliga rättigheter.

Vi för även dialoger med bolag i olika frågor som rör mänskliga rättigheter för att påverka dem att förbättra sitt företagsbeteende. Om dialogerna inte ger något resultat presenterar vi våra rekommendationer för vår investeringskommitté, som då kan överväga att avyttra.

Du har en spännande bakgrund – en juristexamen, en advokatlicens för Texas och en masterexamen i internationella relationer och utveckling. Hur har ditt intresse och engagemang för de frågor du arbetar med idag formats av din professionella och personliga bakgrund?

Mitt intresse för de frågor jag arbetar med idag har formats av både mina professionella och personliga erfarenheter. Jag föddes precis i slutet av en militärdiktatur – general Francos styre i Spanien – och mina föräldrar var båda demokratiaktivister. Jag växte alltså upp under de första åren av den nya spanska demokratin och av mina föräldrar lärde jag mig värdet av mänskliga rättigheter på nära håll. Detta ledde senare till att jag började studera juridik med fokus på mänskliga rättigheter.

Du kom alltså i kontakt med dessa frågor tidigt i livet. Vad gjorde du sedan? Arbetade du med mänskliga rättigheter innan du började på Storebrand?

Ja, i Texas arbetade jag med att ge juridisk hjälp till asylsökande. Det gjorde att min medvetenhet om frågor kring dessa människors rättigheter ökade och jag fick dessutom ta del av deras personliga berättelser. Många av dem hade flytt från konflikter och natur- eller ekonomiska katastrofer. Det gjorde att jag verkligen insåg kopplingen mellan mänskliga rättigheter och andra aspekter av hållbarhet.

Det verkar som att antalet stora konflikter i världen är på uppåtgående just nu, något vi läser om varje dag i nyheterna. Hur påverkar det ditt arbete?

Ja, data från FN visar att antalet väpnade konflikter har ökat runt om i världen under de senaste åren. Det levereras fortfarande många produkter och tjänster, inklusive vapen men även inom många andra kategorier, till stater som använder dem för att begå en rad olika kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive potentiella krigsbrott och brott mot mänskligheten.

För oss och vårt arbete med due diligence inom mänskliga rättigheter innebär det att vi står inför en mycket högre risk att de bolag som vi har investerat i på något sätt kan bidra till konflikter och dess följdverkningar. Detta innebär att vi måste förstärka vårt arbete med due diligence inom mänskliga rättigheter – och vi för därför allt fler dialoger med bolag inom CAHRA (Conflict Affected and High-Risk Areas) och ställs också inför fler beslut om avyttring av de bolag som kanske inte är villiga att förändra sitt beteende.

Arbetet med CAHRA-bolag är något som vi har hållit på med sedan 2009. På grund av den tilltagande konfliktnivån i världen förstår även fler och fler investerare nu att detta är en risk de behöver ta hänsyn till i sina portföljer vilket har lett till att det nu finns flera samarbetsinitiativ för investerare inom detta område. Vi är glada över att vara en del av dessa initiativ som ökar våra möjligheter att vara med och påverka och därmed bidra till att höja ribban när det gäller företagsbeteende.

Kan klimat- eller naturlösningar, leda till oavsiktliga problem inom mänskliga rättigheter eller till och med eskalera till konflikt?

Andra typer av konflikter, som inte är väpnade men också kan leda till våldsamheter, är kopplade till övergången till nettonollutsläpp. Det råder en kamp om naturresurser. Detta leder till ett ökat tryck på ursprungsbefolkningen och deras territorier vilket aktualiserar frågan om dessa folks mänskliga rättigheter.

De senaste åren har vi haft omfattande dialoger, och några fall av eskaleringar med bolag inom vindkraftssektorn. Det finns uppenbarligen ett stort behov av förnybar energi, men övergången till förnybar energi får naturligtvis inte ske på bekostnad av människors rätt till sina livsmiljöer och sitt sätt att leva.

Många hållbarhetsfrågor kännetecknas av ett starkt fokus på ESG och datadriven rapportering men hur mäts aktiviteter relaterade till mänskliga rättigheter och hur mäter ni resultaten av era ansträngningar inom dessa frågor?

Att hantera risker kopplade till mänskliga rättigheter handlar inte bara om kvantitativ analys: det handlar också om kvalitativ analys. Negativ inverkan på mänskliga rättigheter är inte lika lätt att mäta som koldioxidutsläpp i luften. Det innebär inte att problemet inte existerar eller har verkliga konsekvenser som till exempel tvångsförflyttning av samhällen eller påverkan på våra barns hälsa genom sociala medier. Sådana analyser kräver kompetens inom mänskliga rättigheter, internt eller från externa experter, för att säkerställa en korrekt bedömning av dessa risker i linje med UNGP¹, den norska transparenslagen och EU-regelverk.

Även när det finns data tillgänglig är analysen väldigt annorlunda jämfört med till exempel miljöfrågor eftersom "bara" en person som dödas fortfarande är en för mycket.

Vilka är de största missuppfattningarna bland investerare om hur man hanterar risker kopplade till mänskliga rättigheter inom kapitalförvaltning?

Det är en vanligare risk än vad många inser – titta till exempel på Apple som blivit stämda för deras inblandning i gruvdriften i Kongo samt kontroverserna kring Tesla när det gäller rätten att gå med i en fackförening som ju också är en mänsklig rättighet. CS3D² och CSRD³ gör nu också detta till en relevant risk för många stora bolag med verksamhet inom EU. Att säkerställa efterlevnad inom mänskliga rättigheter är inte längre något "nice to have", det är ett "must have".

Vad bör investerare veta om de aktuella riskerna kring mänskliga rättigheter när det gäller deras investeringar?

Det är ett av de riskområden som många stora bolag är minst förberedda för att kunna hantera. Samtidigt gör många av dem nu stora ansträngningar för att sätta sig in i och bli mer kompetenta när det gäller att hantera dessa risker samt även ökade regulatoriska risker.

Tekniksektorn utvecklas snabbt och är en central del av många investerares portföljer. Samtidigt är det en sektor som är involverad i många kontroversiella aktiviteter med koppling till mänskliga rättigheter som har att göra med exempelvis integritet, manipulation, desinformation, censur, förtryck och arbetsrätt. Hur navigerar man detta dilemma?

Först och främst behöver investerare utbilda sig om nya teknologier för att förstå dess potentiella konsekvenser för mänskliga rättigheter och samhälle. Då kan de göra en bättre bedömning av de risker som de utsätts för genom att investera i dessa bolag samt möjliggöra en dialog med bolagen för att minska dessa risker.

Det finns framväxande regleringar från EU som kan fungera som en vägledning för investerare. Det finns också riktlinjer från civilsamhället och FN-organ.

Allt detta kan dock vara ganska överväldigande. Vi har därför, tillsammans med andra investerare, engagerat oss i flera initiativ där dialoger förs med tekniksektorn kring dessa frågor i syfte att uppnå starkare påverkan och ökat kunskapsutbyte. Inom dessa initiativ har det också inletts samarbeten med experter inom dessa komplexa frågor samt civilsamhället.

Storebrand Asset Management är involverade i och arbetar med flera olika initiativ inom ditt område. Vilka initiativ tror du kommer att ha störst påverkan på frågor om mänskliga rättigheter?

Vi har engagerat oss i många initiativ om mänskliga rättigheter och deras fokusområden täcker in en mängd olika frågor. Investor Alliance for Human Rights har ett starkt fokus på tvångsarbete men också på andra frågor såsom digitala rättigheter och CAHRA. PRI Advance⁴ fokuserar på rättvis omställning⁵, CAHRA och ursprungsbefolkningens och arbetarnas rättigheter i leveranskedjan för att nämna några exempel. Platform on Living Wages Financials har fokus på levnadslöner och levnadsinkomster för textil- samt livsmedels- och jordbrukssektorerna.

World Benchmarking Alliance (WBA) fokuserar på etik inom AI och rättvis omställning för olje- och gasbolag. Vi är också en del av initiativet för de största teknikföretagen i världen som leds av det svenska Etikrådet och som fokuserar på många av de digitala rättigheter vi diskuterade ovan.

Min uppfattning är att alla dessa initiativ gör framsteg. Vissa mer än andra beroende på sektor och bolagens öppenhet inför att ha en dialog med investerare. Men jag skulle inte säga att ett av dessa initiativ skulle ha mer påverkan än de andra. De spelar alla en viktig roll på olika sätt.

Det är verkligen tuffa frågor du arbetar med och efter att ha lyssnat på dina svar och fått en fördjupad förståelse så känns det ganska mörkt – varifrån får du din drivkraft och energi för att arbeta med dessa frågor, som jag kan tänka mig ibland blir ganska tungt?

Situationen ser absolut mörk ut men det är samtidigt upplyftande att kunna bidra till att lösa dessa utmaningar.

Det är också givande att se det ökande antalet investerare som arbetar med sociala frågor. För några år sedan var vi extremt få men idag finns det många samarbetsinitiativ kopplade till mänskliga rättigheter. Även civilsamhällets organisationer har börjat se värdet i att förena sina krafter med investerare eftersom vi ofta har ett gemensamt mål även om vi inte använder samma metoder för att nå dit. Att arbeta med likasinnade investerare och civilsamhällets organisationer samt att se de framsteg som görs bland bolagen ger mig energi.

Vad har du på agendan för nästa år, finns det några särskilda frågor som kommer att vara i fokus?

Under 2025 tror vi tyvärr att väpnade konflikter kommer att vara fortsatt förekommande och som kapitalförvaltare kommer vi att behöva fortsätta fokusera på CAHRA samt fortsätta i samma riktning som under de senaste åren för att säkerställa robusta leveranskedjor och en rättvis omställning.

Teknikutvecklingen går extremt snabbt framåt med exempelvis revolutionen inom AI och utvecklingen av den digitala världen med verktyg för virtuell verklighet. Ändå finns det få eller inga skyddsnät på plats för att säkerställa att mänskliga rättigheter skyddas. Allt detta sker inom en sektor som utgör en betydande del av våra portföljer och som historiskt har varit en drivkraft för tillväxt på finansmarknaderna. Detta innebär att vi behöver investera ännu mer tid och ansträngning inom dessa frågor.

Avslutningsvis, finns det något man kan göra på en personlig nivå om man vill hjälpa till eller engagera sig inom detta område?

Det går att använda sin makt som konsument för att pressa bolag – det fungerade exempelvis med Nike och de så kallade ”sweatshop-fallen” på 1990-talet. Man kan även interagera med varumärken och uttrycka sin åsikt, engagera sig i NGO-kampanjer eller helt enkelt bojkotta varumärken som agerar på ett sätt som man inte anser stödjer mänskliga rättigheter.

Det är också viktigt att vara försiktig med att köpa produkter som verkar vara för "billiga för att vara sanna" eftersom det oftast är en indikation på dåliga arbetsvillkor, eller kanske ännu värre, tvångsarbete.

Personer med pensioner kan uttrycka sina åsikter genom att be sina pensionsförvaltare att inte investera i bolag som inte respekterar mänskliga rättigheter.

Vill man hjälpa till ännu mer konkret skulle jag föreslå att man registrerar sig som medlem i – och hjälper till att volontärarbeta för – någon av de många organisationer inom civilsamhället som arbetar för mänskliga rättigheter.

1) UNPG – The UN Guiding Principles Reporting Framework är världens första heltäckande vägledning för bolag inom rapportering om hur de respekterar mänskliga rättigheter.

2) CS3D – Corporate Sustainability Due Diligence Directive
Detta direktiv är en EU-lagstiftning som syftar till att säkerställa att företag tar ansvar för hållbarhet och mänskliga rättigheter i sina verksamheter och leveranskedjor.

3) CSRD – Corporate Sustainability Reporting Directive är ett nytt direktiv som ska säkerställa att företag rapporterar effekten av verksamhetens sociala och miljömässiga aktiviteter. Direktivet kommer att gälla ett stort antal företag (stora, medelstora och små) som är verksamma på EU:s marknad.

4) PRI Advance – ett PRI-lett samarbetsinitiativ där institutionella investerare strävar efter att skydda och förbättra den riskjusterade avkastningen genom att främja framsteg inom mänskliga rättigheter med sina investeringar.

5) Rättvis omställning – The International Labour Organization (ILO) definierar det så här: "En grön omställning av ekonomin på ett sätt som är så rättvist och inkluderande som möjligt för alla berörda, skapandet av anständiga arbetsmöjligheter och ingen ska lämnas kvar." En rättvis klimatomställning innebär en rad åtgärder för att säkra arbetares rättigheter och anständigt arbete när industrier och arbetsmarknader anpassar sig och blir klimatvänliga och miljömässigt hållbara.