Publicerad 18 augusti 2021 | Av Natalie Westermark
Du är ju relativt ny i bolaget och började som Hållbarhetsanalytiker i Risk- och ägarstyrnings teamet i juni. Vad innebär din roll och vad kommer du att jobba med?
Jag jobbar sedan ungefär en månad tillbaka som hållbarhetsanalytiker i teamet för Risk & Ägarstyrning, som ingår i Storebrand Asset Management. Hållbarhetsanalytiker är, åtminstone om du frågar mig, världens roligaste jobb, då man både får lära sig så många olika saker, fördjupa sig i nya regelverk samtidigt som man jobbar med att försöka göra bolag och världen lite bättre.
Teamets övergripande uppgift är att bedöma hållbarhetsriskerna i bolagen vi investerar i. Vår avdelning ansvarar för riktlinjer inom området för hållbara investeringar så som; klimat, mänskliga rättigheter och anti-korruption, och dessa riktlinjer styr i sin tur hur kapitalet placeras. En annan viktig del i vårt arbete är att vi är aktiva ägare och engagerar oss i bolag för att uppmana dem till ökat ansvarstagande och förbättrat hållbarhetsarbete. Inom teamet kommer jag ha särskilt ansvar för den svenska marknaden, bland annat som ägaransvarig här i Sverige. Ägarstyrningsarbetet innebär till exempel att vi för en dialog med enskilda företag, röstar på bolagsstämmor eller samarbetar med andra investerare. Ägarstyrningen är en väldigt viktig och rolig del av mitt arbete, där vi verkligen kan åstadkomma förändring.
Man kan ju börja inom ett arbetsfält på grund av utbildning, slumpen, jobberbjudande eller av andra orsaker. Finns det något ögonblick i ditt liv som var avgörande för det jobbval du har gjort, att arbeta med just med hållbarhet inom finans?
För mig kom intresset för hållbarhet väldigt tidigt. Jag har nog alltid varit väldigt samhällsintresserad, vetat att jag vill jobba med något som skapar värde på riktigt och för samhället i stort. Initialt föreställde jag mig att jag skulle jobba med bistånd och utvecklingsfrågor.
Men ett av många avgörande tillfällen som fick in mig på den här banan var när vi på gymnasiet hade en skoluppgift som gick ut på att vi skulle ta ställning till ett hypotetiskt mikrolån till en bonde i Bangladesh som ville investera i ett nytt bevattningssystem. Uppgiften gick ut på att analysera lånevillkoren utifrån både miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Där och då gick det upp för mig att det finns många olika sätt att jobba med hållbarhetsfrågor, och även inom finansbranschen. Jag började intressera mig för vad som då kallades CSR, och senare sökte jag mig till ESG och hållbara investeringar.
Om man tittar närmre på Ägarstyrning, vad innefattar det begreppet? Och hur definierar du begreppet Ägaransvar?
Syftet med att utöva ägaransvar handlar i grunden om att tillvarata andelsägarnas gemensamma intressen och främja en långsiktig utveckling i de bolag som vi investerar i. Det kanske kan låta lite klyschigt och krångligt, men i grunden är det väldigt enkelt. Målet är att förbättra både hållbarhet och lönsamhet i bolagen, samt att förebygga allvarliga negativa konsekvenser för människor och miljö. Ägarstyrningen är ett sätt för oss att både hantera risker och förbättra kvaliteten i bolagen, och därmed även i fonderna vi förvaltar.
I vår verktygslåda har vi lite olika verktyg för att utöva ägarstyrning: till exempel kan man ha en direkt dialog med bolaget, vi kan gå samman med likasinnade investerare samt vi kan göra vår röst hörd genom att rösta på bolagsstämmor. Även vid investeringar i räntebärande värdepapper har vi möjlighet till inflytande, så det är inte enbart bundet till aktieägande.
Påverkansarbetet är ju en del i vår hållbarhetsmetod för investeringsbeslut, utöver att välja in och att exkludera. Men hur väljer man ut vilka bolag som ska påverkas - vad styrs det av och hur går det till?
Beslutet om vilka bolag vi ska engagera oss i och som bör vara föremål för påverkan kan ske både reaktivt och proaktivt.
Exempel på dialoger som är reaktiva i sin natur är när det sker allvarliga eller systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter, korruption och mutor och allvarliga miljö- och klimatskador, dvs. det har inträffat en incident som vi behöver följa upp med bolaget. Det kan också handla om att företagets strategi eller resultat skiljer sig väsentligt från det som tidigare kommunicerats. Vi har en kontinuerlig omvärldsbevakning och gör regelbundna screenings för att fånga upp den typen av incidenter.
Men beslutet om vilka bolag vi ska engagera oss i kan också ske mer proaktivt, till exempel baserat på aktuella hållbarhetsfrågor eller vad vi bedömer som systemrisker som kan komma att påverka flera bolag och sektorer i stort. Påverkansaktiviteterna och vad som styr våra insatser kan alltså se ganska olika ut och beroende på vad som är lämpligast i respektive fall till exempel bolagets geografiska tillgänglighet, möjligheten att vi kan få gehör för våra frågor eller vilken effekt vi bedömer att vi kan uppnå.
Att ändra en arbetsprocess eller byta ut material till ett mer hållbart jämfört att se en organisationsförändring såsom en mer jämlik organisation kan väl dröja olika länge att förändra. I en påverkansdialog vill man se en förändring inom en viss tid. Hur går en sådan process till, hur länge kan man vara tålmodig är det en viss tid eller beror det på från fall till fall?
Idag ställs allt högre krav på att man vill se konkreta resultat av hållbarhets- och påverkansarbetet. För att kunna leverera det tror jag att det är väldigt viktigt att man har en tydlig struktur och processer för påverkansarbetet, för att kunna påvisa vad vi gör och på vilket sätt det gör skillnad i praktiken.
Storebrand sätter tydliga mål och tidsramar för samtliga dialoger. Tidslinjen för en dialog beror på responsen vi får från bolaget och hur transparenta bolaget är i sin informationsgivning. Vi kan också använda oss av olika verktyg och insatser vid olika tillfällen beroende på situation och case, det kan vara allt ifrån personliga möten till konferenssamtal, e-post och brev. I vissa fall kan ett företag placeras på vår observationslista samt dialog- och påverkansarbetet intensifieras. I andra fall kan man eskalera en dialog genom att ta frågan vidare till ledning- och styrelse eller bolagsstämman.
Hur mäter ni att, det inte bara skett en förändring, utan också visar resultat?
Resultatet av dialogerna bedöms genom att utvärdera huruvida det uppsatta målet för dialogen har uppnåtts, samt till vilken grad. Resultatet kategoriseras sedan utifrån om bolaget är lyhört och mottaglig för förändring, samt om detta i sin tur har inneburit ett ändrat beteende eller om målen är uppnådda. Men man ska också vara ödmjuk inför att det här är processer som tar tid, och att det inte alltid går att peka på vad just vår aktivitet har resulterat i. Det kan vara många olika intressenter och faktorer som påverkar ett bolag att förändras. Vårt påverkansarbete är också mer inriktat på att driva förändring och sätta standarden inom en hel industri snarare än bara i ett enskilt bolag, eftersom vi anser att det leder till en höjd best practice och positiv impact.
Är det fall där man får ge upp och ta till exkludering?
Ja det är också viktigt att komma ihåg att dialog inte alltid är lösningen, det kan komma till ett läge där man inte får respons från bolaget eller ser de nödvändiga förbättringarna. Det finns en yttre gräns för vad en dialog kan åstadkomma. Tålamod i all ära men om bolaget lyssnar med ena örat - men under en längre tid agerar på ett helt annat sätt - då har det ju ingen effekt. Och i andra fall kan det vara ett bolag där vi inte ser förändringsvilja överhuvudtaget. Så det är alltid en balans och bedömningsfråga, huruvida man bör exkludera eller påverka.
Hållbarhet omfattar flera olika delar inte bara klimat, och det är svårt att förändra allt direkt. Storebrands hållbarhetsteam har valt ut fyra fokusområden, varför har valet landat på just dessa områden?
Storebrands hållbarhetsteam har identifierat och prioriterat fyra fokusområden inom vilka vi kommer fokusera vårt påverkansarbete de kommande 2 åren. Vi har valt just dessa teman för att de har en tydlig koppling och bidrar till flera av FN:s globala hållbarhetsmål (SDG:erna), samt även för att de är materiella och finansiellt relevanta för oss som investerare. Våra fokusområden för 2021–2023 är klimat, biologisk mångfald och ekosystem, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i bolagens leverantörsled samt hållbarhetsrapportering.
Fokusområdena täcker alltså hela spektrumet av ESG (dvs. E (klimat och biologisk mångfald), S (leverantörsled) och G (rapportering)).
Jag tänker spontant att påverkansarbetet är ett arbete som kräver tålmodighet, man läser om företags olika mål där man kommunicerar om att vara klara vid 2030 eller 2050. Det kan ju för gemene man kännas ofantligt långt bort. Hur ser du på det, kräver ni delmål för att följa upp bolagens arbete fram till dess, är det transparent data ni har åtkomst till?
Det är väldigt sant att det krävs långsiktighet och tålamod. Ett exempel är Storebrands klimatstrategi som innebär att våra portföljer ska vara koldioxidneutrala senast år 2050. Men Storebrands långsiktiga klimatambition är också understödd av kortsiktiga mål samt strategier för hur vi ska påverka bolagen och uppnå utsläppsminskningar här och nu. Vi åtar oss även att årligen rapportera resultatet av våra påverkansinsatser.
Påverkansarbetet är nämligen själva grundbulten i klimatstrategin, då vi vill uppnå en effekt och utsläppsminskningar i den reala ekonomin och inte bara på pappret. Initialt kommer vi fokusera på de 20 bolag som står för höga utsläpp i vår portfölj, men vi kommer också engagera oss i banker som har exponering mot fossilindustrin. Vi ser också att klimatfrågan är så pass stor att vi inte kommer klara detta själva, utan kommer behöva samarbeta tillsammans med andra stora och ansvarstagande aktörer via olika investerarkoalitioner.
År 2050 kommer jag vara 57 år gammal och börja närma mig pensionsålder, så det känns ganska långt till dess. Min stora förhoppning är att klimatmålet är uppnått innan jag når pensionsålder, att vi har lyckats hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader så att vi faktiskt har en dräglig värld att gå i pension i. Därför är det så viktigt att våra pensionspengar också jobbar mot samma mål.
Ni har i ert arbete material att utgå ifrån som rapporter och redovisningar, är bolag som rapporterar mer också mer hållbara skulle du säga, hur mäts resultatet?
Jag skulle säga att ett bolag rapporterar mer inte nödvändigtvis är korrelerat med ett bättre hållbarhetsarbete, det är viktigare med kvalitativ hållbarhetsrapportering snarare än kvantitet. Det som bolaget rapporterar på bör vara väsentligt givet bolagets bransch, ofta brukar vi prata om att bolaget bör rapportera på det som är mest materiellt.
Jag tycker också att det är av vikt att bolagets rapportering är konsekvent. Man märker tydligt om ett bolag inte bottnar i frågor, om de bara rapporterar positiva nyckeltal i stället för att på ett transparent sätt redovisa vilka risker man har identifierat i sin verksamhet och hur man arbetar för att hantera samt minimera dessa risker. Eller när bolag från ett år till ett annat ändrar sina mål och inte är konsekventa i sin uppföljning. Det ställer högre krav på oss analytiker att tolka och värdera informationen.
Är det något du förvånas över i det praktiska arbetet inom ditt arbetsområde?
Något som har förvånat mig under de åren som jag har jobbat med det här, är hur otroligt mycket arbete som sker bakom kulisserna i de olika samarbetsinitiativen. Det finns så många stora investerare som dedikerar oerhört mycket tid och resurser för att ta fram analysrapporter, rankingar, samarbetar med NGO:er, koordinerar bolagsdialoger, skickar brev och skriver aktieägarförslag till bolagsstämmorna. Det finns en enorm kraft i att kroka arm och samarbeta kring hållbarhetsfrågor. Samarbetet sker också utan gränser, det känns som att jag har ESG-kollegor över hela världen.
Nyligen kom FN:s klimatpanel, IPCC, ut med sin rapport, med 14 000 vetenskapliga artiklar som grund, som påvisar ett alarmerande tillstånd för världens klimat. Hur tror du att den rapporten kommer att påverka ert arbete i hållbarhetsteamet framåt och ägarstyrningsansvaret generellt?
Den senaste IPCC-rapporten är en i raden av alarmerande klimatrapporter. Denna rapport blir dessutom ännu mer påtaglig efter en sommar som präglats av extremväder världen över så som skyfall, översvämningar och värmeböljor. Det kommer krävas enorma insatser för att minska CO2-utsläppen och förhindra fortsatta klimatförändringar, vilket kräver att alla tar ansvar och vidtar de åtgärder som behövs utifrån den kunskap vi nu har på bordet. Det ställer höga krav både på oss som finansiell aktör, på regeringar världen över samt på företag - alla behöver agera och samarbeta för att sätta mer ambitiösa klimatmål.
Vi på Storebrand kommer jobba dedikerat med vår klimatstrategi. En viktig grundbult i denna strategi är ägarstyrningsarbetet, där vi som ägare uppmanar bolag till höjda klimatambitioner och absoluta utsläppsminskningar som är i linje med Parisavtalet. Detta arbete kommer vara högst prioriterat och något vi kommer fortsätta jobba aktivt med under de kommande åren.
Om du skulle få önska något som skulle snabba på att göra bolags affärsmodeller till mer hållbara och som följd bidra till en snabbare förflyttning av kapital till mer hållbara investeringar, vad skulle det vara?
Vad gäller politiska beslut så skulle jag gärna vilja se ett högt pris på koldioxidutsläpp och att det även kostar att förbruka naturresurser eller att bedriva en miljöskadlig verksamhet. Då skulle vi även se en allt snabbare omallokering av kapitalet.
Många bolag har ett väl utvecklat hållbarhetsarbete med bra mål. Men något jag gärna skulle vilja se från bolagens sida är att målen också är tydligt integrerade i affärsstrategin. Till exempel koppla ersättning till VD och ledningsgrupp till bolagets övergripande hållbarhetsmål på ett tydligare sätt. Finns det starka incitament för att förbättra hållbarhetsarbetet så tror jag också vi kommer se en snabbare förflyttning. Change goes where money flows.